Selma och hennes barnbarn Magdalena och David presenterar sig

Klicka här, här och här för dockorna.
Klicka här, här och här för kläderna.

Nu känner jag att jag äntligen kan börja återuppta bloggandet fullt ut efter allt som varit, och jag gör det med ett kraftigt försenat inlägg, som jag förklarade varför i föregående.
      Så jag börjar bloggåret 2011 med att presentera några nya ansikten i projektet ”Meronia och Prudedbo” för er alla – Natashas gammelfaster Selma Sesti och Selmas båda barnbarn Magdalena och David (som därför också är tremänningar till syskonen Dicane).
       Selma är en relativt välbeställd advokatänka som bor på en stor gård på ett fint ställe mitt i skogarna utanför Prudedbo, men inte så långt ifrån tätorten att det vållar problem. Hon är dryga sextio år, gladlynt, omtänksam och trivs med sitt liv. Hon är en mycket skicklig amatörkock och har även till hobby att tillverka allehanda tvålar, parfymer och annat kul som hon säljer under Prudedbos välbesökta marknadsdagar.
      Men än mer tycker hon om att bry sig om sina vänner och släktingar, och eftersom hennes hem inte ligger så långt ifrån godset Amaryllisenborg brukar hon och hennes brorson Eberhard Dicane med familj hälsa på varandra flera gånger i veckan. Hon är mycket omtyckt av hela familjen Dicane Sisgipli och även av grevefamiljen de Valessonie som äger slottet. Och är det något hela Prudedbo kan intyga, så är det att madame Sesti alltid ställer upp! =)
        Men också just därför har Selma tagit på sig ett stort och synnerligen viktigt ansvar, att ta hand om och uppfostra sina båda barnbarn Magdalena och David. Det är nämligen så att Selmas ende son Michael är diplomat och därför har ständig utlandstjänst, och även hans hustru Iris har världen utanför Laritanien som arbetsplats och kan sällan vara hemma. Hon är utrikeskorrespondent.
      De kom redan när barnen var mycket små överrens om att ett kringflackande liv i världen inte var något bra liv för små barn att leva, utan vad de behövde var ett tryggt och beständigt hem – och det var vad deras farmor i Prudedbo kunde ge dem. Så Selma ställde tveklöst upp och nu har Magdalena och hennes lillebror en betydligt varmare och intimare relation till henne än till sina föräldrar – och inget tvivel råder om att de stortrivs här! De har alltid gått i Prudedbos skola, båda två, och har många kamrater och bra lärare, och dessutom har de ju sina rika släktingar Dicane Sisgipli på Amaryllisenborg på nära håll och kan njuta lyxen av att kunna besöka ett riktigt slott när de vill, och de gör de ofta tillsammans med sin farmor. Det kanske lite tråkiga är dock att relationen till föräldrarna är ganska kylig och att de inte alls kommer och hälsar på dem i Prudedbo så ofta som de lovar. 
       Magdalena är tolv år och en alert tjej som inte vet något bättre än att rita klippdockor och kläddesignskisser, och det är hon riktigt duktig på också, och just för att hon delar intresset med sin tremänning Natasha avgudar hon henne. Natasha uppskattar Magdalenas skisser med, och låter sig med lust inspireras av dem. Därför är det också värt att nämna att Magdalena har ett antal kläder i sin garderob som hon själv ritat designen till, och hon vet att det kommer att bli än mer av det när hon blir äldre.  Hon är också väldigt positivt inställd till skolan, och hon och hennes lillebror är dessutom goda golfspelare, och det är ju helt förståeligt eftersom de bor grannar med ett golfresort som deras släktingar är med och driver! =)
        David är åtta år och gillar bäst att busa runt med sina kompisar. Han är dock inte den som busar för att vara stygg, utan vad han vill med sina hyss är att se vad som händer av dem. Naturligtvis blir det också mycket påhittig lek, och ibland en del sällskapsspel, och lite datorspel (som dock Selma inte låter honom ägna för mycket tid åt). Vintertid är snöbollskrig det bästa han och vännerna vet, och sommartid spontanfotboll.
        Här har jag ritat familjen i halvfina hemmakläder som de bär under ett av Michaels och Iris sällsynta besök. Selmas mörkblå sidenklänning med brunröda detaljer tillhör hennes finare med vit muslinkrage och silverkedja, och iklädda nya moderiktiga kläder visar Magdalena upp sina nyaste modeller och David delar med sig av sitt lördagsgodis till föräldrarna.

(Jul)festkläder till Natasha och Lucius

Klicka här och här för dockorna.
Klicka här och här för kläderna.

Hade tänkt spåna kring julfestligheterna på Amaryllisenborg hos familjerna Dicane och de Valessonie, men som ni nu vet så blev det ändrade planer för min del. Hur som helst så ritade jag de här kläderna till Natasha och Lucius dagen före olyckan den 15 december och kom mig på naturliga grunder inte för att färglägga dem förrän en knapp vecka senare.
     Mina planer var att presentera Natashas gammelfaster Selma Sesti och tremänningar Magdalena och David (som bor tillsammans i en stor gård i skogarna utanför Prudedbo då syskonens föräldrar har toppjobb utomlands och inte kan ta hand om dem) och sedan göra ett ”julinlägg” – men deras presentationsinlägg är längre än vad jag tror att jag för tillfället orkar skriva. Men jag kommer att skriva det så fort jag känner att jag orkar det, och inspirationen är det inget fel på! =)
     Men kläderna intill är tänkta för i främsta hand julfestligheter, och jag vill inte vänta med att posta dem tills julen är över, och idag är det ju som sagt juldag.
       Så därför gör jag det nu utan att skriva så mycket runt dem. Dock tycker Natasha att en röd klänning går året runt (och sin fina pälsstola går finfint till vinterns alla fester), och Lucius är så stolt över sin sobra vinröda sammetsrock och guldbroderade blå väst att han gärna bär stassen lite närhelst det passar. I handen bär han en diktbok eftersom han gärna förgyller de flesta fester med att recitera de vackraste poem. Så även om kläderna här är lite ”juliga” så är de utsökta festkläder efter det senaste laritanska överklassmodet. =)
       Jag tänker inte skriva så mycket mer denna gång, mer än att ni ska se fram emot att se familjen Sesti såsmåningom. Jag ska heller inte lova något bestämt ännu, men jag tror det skulle kännas kul att göra fler karaktärer i den här klippdocksserien. Det kommer att bli mer fart på ”Meronia och Prudedbo” när jag blir piggare och starkare igen! =)

Natasha på bal

Klicka här för dockan.
Klicka här för kläderna.

Mamsell Natasha Dicane har en väldig förkärlek för balklänningar, och jag själv för att rita dem – och eftersom jag idag fyller 21 och det närmar sig både Nobelfest och jul känner jag att det passar sig ypperligt med något riktigt festligt på bloggen! =)
       Som jag berättade i tidigare inlägg så är Natashas familj ursprungligen en vanlig laritansk medelklassfamilj, men tack vare att de gjort sig nyrika på investeringar i skogsbruk och på att vara delägare i slottet och golfresortet Amaryllisenborg (hos grevefamiljen de Valessonie) så har de fått en plats i den finaste societeten. Därför har Natasha, hennes syster och hennes mor både råd och goda skäl till att använda de elegantaste balklänningar! Balklänningar har dessutom en annan positiv innebörd för Natasha, och det är därför att hon bara ÄLSKAR att designa dem (och givetvis skissar hon upp fler modeller än de hon låter sy upp åt sig själv).  
    Många prominenta adelsdamer har konsulterat henne i fråga om festkläder, likaså några fina fruar till statsråd i Laritaniens regering, och det ryktas om att självaste drottning Minerva och prinsessorna Marina och Iréhne blivit intresserade av mamsell Dicanes klädkonst.
      Hon har dock inte själv tagit ett enda stygn sedan hon gick på högstadiet och insåg att hennes naturliga förmåga för sömnadskonsten var vida underlägsen de kreationsidéer hon tecknade ner. Tack och lov finns det dock i Prudedbo två skickliga sömmerskesystrar som tillhör familjerna de Valessonies och Dicane Sisgiplis innersta vänkrets (dock anses de två rätt irriterande eftersom de jämt och ständigt ägnar sig åt löst byaskvaller och överreagerar på veckotidningarnas halvdana skräcknoveller – men deras hantverksskicklig räddar alltid deras allmänna anseende). Och i Meronia finns många proffsskrädderier där Natasha är stamkund. =)
        Det är två typer av baler som Natasha och hennes familj och vänner brukar gå på, och ibland även själva arrangera; nämligen de formella och de privata. De formella är de flådiga societetsbalerna i Meronia med gäster från det laritanska samhällets toppskikt,  som dessutom inte helt sällan har kunglig närvaro . De privata är bland annat den sommarbal som varje år arrangeras på Amaryllisenborg i samband med en golftävling som är mycket populär, och den nyårsbal som Prudedbos borgmästarpar varje år står värdar för. Det är baler där allt från bönder till grevar och kommunfullmäktigeledamöter samlas, men egentligen är det inte mycket förutom det som skiljer baltyperna åt och gränsdragningen är inte fullt så sträng och konvenanstrogen som det låter.
     I själva verket är den rätt luddig, och det händer då och då att typerna slås ihop vid speciellt festliga händelser. De ovannämnda exemplen på privata baler är något som invånarna i Prudedbo alltid ser fram emot, och Natasha kan intyga att de är lika trevliga och eleganta tillställningar som de formella.
      Som nog är väntat så kräver de formella balerna en extravagant klädsel medan de privata tillåter en enklare festskrud. Den riktigt eleganta vinröda sammetsklänningen med stort släp och intrikata guldkantade flerfärgade detaljer till vänster i bilden ovan är en av Natashas allra finaste klänningar för en formell bal på ett riktigt elegant och mondänt societetspalats i Meronia. Hon har också burit den på en av de baler för allmänheten som drottning Minerva en gång i halvåret anordnar på det kungliga slottet (men någon riktig kunglig galabaluns har hon ännu inte blivit inbjuden till).
        Den mer stilrena rödrosa klänningen till höger är för en privat bal hemma i Prudedbo. Den tillhör Natashas personliga favoriter med den lotus-inspirerade urrigningen, och då hon gillar de formella balerna för möjligheten att klä upp sig i de mest extravaganta kreationer gillar hon de privata för den lättsamma stämning som brukar råda bland gästerna under dem. Men hon vet att bara för att de privata balklänningarna och dess asscesoarer bör vara av enklare modell så behöver de minst av allt vara mindre eleganta. Och givetvis vet hon att uppskatta en sådan stilig och charmant kavaljer som Lucius oavsett. =)

Natasha Dicane och Lucius de Valessonie presenterar sig

Klicka här och här för dockorna.
Klicka här och här för kläderna.

I det fiktiva kungariket Laritanien, fyra mil norr om den flotta huvudstaden Meronia, ligger den lilla gemytliga landsbygdsnära och synnerligen natursköna staden Prudedbo. Att vara så nära belägen en sådan mondän metropol som Meronia har sina problem för denna lilla stad och påverkar starkt dess självbild. Det råder en viss skepsis gentemot huvudstadsinvånarnas överlägsenhet och Meroniaborna har en förkärlek för att idyllisera landsorten kanske lite väl mycket (helt enkelt den gamla klassiska konflikten mellan stad och landsbygd). Men det är egentligen ett marginellt problem, för Prudedbo är en mycket behaglig stad att bo i – och det är dess invånares egen förtjäst, för de har nämligen under generationer byggt upp en mycket stark byaanda och är både gästvänliga och mycket generösa. De tvekar aldrig inför att ställa upp för varandra. =)
       Staden har en stolthet, det riktigt fina godset Amaryllisenborg slott där grevefamiljen de Valessonie bor och driver ett flott golfresort som är både väl etablerat och välbesökt. Familjen har själv ett mycket gott rykte som mycket godhjärtade människor och är en fin familj med gamla exellenta anor (och har därför en given plats i den kungliga societeten i Meronia). Just därför har de många vänner och är omtyckta såväl av Prudedbos bönder och arbetare som av societetsfolket i huvudstaden, och ni kan minsann tro att greve Gustavus, grevinnan Adolphine och deras tre barn trivs med tillvaron (äldste sonen Abel är dock överste i drottning Minerva I:s livgarde och bor därför flådigt i Meronia – men kommer hem till sin familj så ofta han får möjlighet). Men de latar sig inte, för de har ett stort företag med både hotell, restaurang och golfanläggning att sköta! Där bor dessa två personligheter. 
      Natasha Dicane är dotter till den framgångsrika företagarinnan Maeve Sisgipli som är anställd som ekonomisk rådgivare på Amaryllisenborg, och hennes far Eberhard har gjort sig en stor förmögenhet på skogsbruk och förvaltar nuförtiden den skog som hör till godset (ingen vet ännu att de markerna innehåller stora guldfyndigheter). Familjen Dicane Sisgipli är en högaktad familj med en prestigefylld societetsställning och har sin helt egna flygel där, med flera egna tjänare. Dock har Eberhard ursprung som en helt vanlig medborgare och har lärt sina tre barn att inte skryta med sina tillgångar och därigenom handla oklokt och arrogant, så trots att det är en nyrik familj är den kärleksfull och vänlig – och arbetar rätt hårt med att bryta fördomar om sin sort.
      Natasha har en äldre bror vid namn Edvard som är historielärare på mellanstadiet och bor på helt annan ort med egen familj, och en yngre syster som heter Alexandra som tillsammans med henne och föräldrarna arbetar stenhårt med att sköta allt det som behöver skötas för att Amaryllisenborg ska fortsätta att vara det välrenomerade golfresort det är. Natasha är en jordnära och intelligent person med ett ömt hjärta för greveparet de Valessonies mellanson Lucius, men gillar givetvis även de allra flesta människor hon har kontakt med. Förutom det och sin kärlek till naturen runt Prudedbo är hennes största intresse att designa kläder både till sig själv och till andra (och det har hon gjort sig ett namn i societetskretsarna för), men det är många saker utöver det hon gillar!
       Lucius de Valessonie är Gustavus och Adolphines mellanson, och han är djupt engarerad i familjeföretaget, även om många runtomkring honom hävdar stenhårt att han borde bli musiker eller författare – en sådan violinvirtuos som han är och sådana fina berättelser han skriver. Och eftersom han är stilig och har ett namn är han attraktiv i societeten. Men det är något han struntar i blankt eftersom han tror sig veta helt säkert att det är Natasha Dicane som är hans tvillingsjäl. Förutom sin äldre bror Abel har han sin lillasyster Isabelle, och till sin person är han mycket omtänksam, eftertänksam och har ett stort sinne för det roliga, det goda och det humoristiska i livet. 
     Här är det vardagsliv som gäller för Natasha och Lucius. De har en ledig stund och Natasha förvaltar den genom att njuta av en kopp eftermiddagskaffe och bläddra i det senaste numret av sin favoritmodetidning för att få inspiration till nya modeller. Klänningen hon bär är en favorit, givevis i egen design – och hon vill därför inte spilla kaffe på den, däremot har hon ingenting emot att få kaffefläckar i sina skissböcker – det ger dem bara fin patina, anser hon. Lucius vill sitta för sig själv med sin nya laptop och chatta med några högadliga vänner på Facebook, vilka han inte träffat på ett tag, och även om ingen ser honom bär han prydligt sin trendiga råsidenrock.

Nästa personer att presentera sig i denna serie är Natashas gammelfaster och hennes barnbarn…

Nya tag och introduktion till ny bloggserie

Ja, som jag skrivit förut, och vad jag tror vid ett flertal tillfällen, så önskade jag att få till fler klippdockor på bloggen än Annissa. Naturligtvis är det inte det minsta fel på henne på något vis, men det känns lite opersonligt och endimensionellt med EN docka för alla typer av kläder och berättelser. Jag gillar att ge mina klippdockor personligheter och berättelser, vill att de ska ingå i ett sammanhang och ha en egen stil, och dessutom vill jag ha mångfald! (Utöver det vill jag visa att jag även gärna ritar manliga klippdockor). Så framöver kommer det att dyka upp ett antal nya dockor här, och inspirerad av denna klippdocksblogg med konceptet flera olika dockor i olika stilar hoppas jag kunna juta nytt liv i denna övergivna blogg och få den mer varierad. 
     Jag känner mig väldigt idérik och har en väldigt stark lust att kunna berätta mer historier runt mina klippdockor och deras kläder. Eftersom jag, om jag får säga det själv, har en väldigt rik och ganska skruvad fantasi så känner jag även en minst lika stark lust att visa upp den – sida vid sida med min stora passion för klädteckning. Och jag lovar – de två går ihop; det kommer ni att få se snart! =)
     Jag planerar att köra några olika ”serier” med dockor från olika världar (vilka jag själv har och kommer att hitta på) i framförallt fantasy och historisk stil, men även med moderna inslag. Jag vill helt enkelt ta ut svängarna precis som jag själv vill och inte känna några krav på varken realism eller något annat sådant. Bara min fantasi ska sätta gränserna över vad jag hittar på!
     Jag planerar att vara spontan eftersom tidigare bloggprojekt har jag planerat så pretensiöst att de helt enkelt kapsejsat därför att de helt enkelt växte sig för stora och ogreppbara. Därför har jag inte kommit på så mycket än, men eftersom jag skriver detta nu kommer jag redan ikväll att introducera en ny serie med nya dockor, men eftersom detta inlägg skulle bli både för stort och för splittrat kommer de för sig i nästa.
       Jag kan dock kort presentera vad det går ut på, och det är en serie som utspelar sig i ett fantasiland som jag valt att förlägga till en Jane Austen-inspirerad tid, men där det finns moderniteter såsom TV, internet och modern vetenskap. Klippdockorna i denna serie bor på och ikring ett stort slott i en mindre stad (som ägarna gjort till ett stort lyxigt golfresort), och allt är en blandning av regencystil och modernt vardagsliv.  Så det första nya taget på bloggen går i min absoluta favoritstil, som jag själv hittat på, och som jag nu kan avslöja är den jag skriver mina egna litterära berättelser i. Hoppas att jag är begriplig! 😉

NOT: Den här klippdocksserien har jag döpt till ”Meronia och Prudedbo” mer för att ha något att tagga med än för att jag planerar att göra en ”bloggsåpa” av den (vet dock inte det minsta om vilka idéer jag får i framtiden). Prudedbo är namnet på småstaden där klippdockorna/karaktärerna bor, och Meronia är huvudstaden i mitt fantasiland Laritanien (älskar att hitta på den här typen av namn på fiktiva fantasiplatser – och jag lovar att det kommer fler…)
    Prudedbo ligger inte långt därifrån, nämligen, och som småstad belägen nära den fina huvudstaden har den sina identitetsproblem – men det har befolkningen där mer eller mindre löst genom att ha en mycket god byaanda. Huvuddelen av seriens alla små berättelser kommer att utgå ifrån denna gemytliga småstad, och min förhoppning är att ni ska tycka om den. =)