De tolv månaderna i klippdockor del 1: Januari

Se detta inlägg för mer information om det här projektet.

Så här tänker jag mig månaden Januari:
Hon är en kylig och högdragen dam som med bestämdhet håller kvar sin reserverade sida, men hon är också sirligt elegant. Hon är också onådig, för när fler och fler uttrycker sin önskan efter värme och vår håller hon ofta kvar sitt vintergrepp över landet och får oss både trötta och ofta ganska nedstämda innan hon går med på att ge med sig. Januari är en lång månad, men hon är också ganska tom, eftersom hon är den första månaden på ett helt nytt år.
     Som naturen i denna månad klär hon sig inte i fler utsmyckningar än de nödvändiga för att vara vacker. Hon är strikt i sin stilrenhet, och står både för det riktigt mörka och det bländande ljusa. Personligen tycker jag att ingen månad har en lika stark kontrast mellan ljus och mörker som just januari, med de mörkblå månskensnätterna och de molnfria dagarna när solljuset lyser upp snön så starkt att ögonen nästan värker. Hon väljer kalla färger; mörklila, turkosblå, isblått, vitt, silver och hårt ljusgult. Hennes månadsblomma är nejlikan, och granaten och rosenkvartsen hennes två stenar. Eftersom hon är den kanske främsta av vintermånaderna är det därför givet för mig att betona stenarna mer än blomman. 
     Kostymen längst till vänster representerar för mig den mer poetiska sidan av månaden med den mörkblå capens ginstrande stjärnhimmel och den enkelt tillskurna ljusgrå klänningen, som jag prytt med ett stilrent mörkblått mönster. Pälsen är naturligtvis obligatorisk för att visa att hon representerar vintern. Här visar Januari att hon står för det ännu oskrivna, med den lite mer lågmälda modellen med välavvägda detaljer. 
     Klänningen bredvid är min bild av den obehagligt skarpa men estetiskt väldigt, väldigt tilltalande solskensklara januaridagen. En blåvit svepande modell står för snön på marken, och den turkosblå ”halvsjalen” med de blekgula detaljerna symboliserar himlen och den ännu svaga, men ändå väldigt hårda, vintersolen. De strikta ljusgula fälten med silverband på ärmar och i hals är prydda med rosenkvarts, och står för vinterns strama formuttryck, och en nejlika pryder modellen mitt fram på bröstet.
     Själva dockan är iklädd en kostym som jag tänker mig ska visa fram lite av januaris pondus, och som även har något av storhelgsfestligheterna kvar över sig med den kornblå färgen och de varmfärgade detaljerna. En kappklänning med stilrent snitt och pösiga pälskantade byxor representerar ännu en gång vinterns detaljfattigdom, men med den silvervita blusen under och den tillhörande mindre capen även att vintern fordrar en klädsel som är varm i flera olika lager. Röda granater dekorerar ensemblen.
      Den stora klänningen längst till höger står för Januaris gnistrande vinterprakt i mörka kalla ”intigritetskrävande” färger. Vinterns kyla tänker jag mig ska synas i de grafiska detaljerna och den volyminösa modellen representerar för mig Januari som en tungsint och onådig månad. En pompös klänning värdig en dominant vinterdrottning, som pryds med granater och mörkröda nejlikor.

Annonser

En drottningklänning i fantasystil till Annissa

Klicka här för dockan.

Jag fortsätter rita fantasyklänningar till min bloggklippdocka, och den här eleganta galaklänningen värdig en drottning i ett sagoland i mörklila och turkost med den klassiskt kungliga hermelinpälsen ritade jag för snart två veckor sedan inspirerad av boken ”Stardust” men jag glömde att posta den.
        Jag har egentligen ingen given anledning till varför jag ritade den här klänningen, jag ville bara rita något vackert och väldetaljerat som inte har samma medeltidsstil som mina andra fantasyklänningar till Annissa. Jag blev mycket, mycket nöjd – speciellt med den sirliga drottningkronan och färgkombinationen!
        Jag är ganska oinspirerad till att skriva något längre inlägg om den här kostymen, för jag har inte så mycket mer att skriva om den än det jag redan skrivit, så jag låter den tala för sig själv!

En fantasyinfluerad empireklänning till Annissa (inspirerad av två nya böcker i bokhyllan)

MorklilaempireklanningfantasystilminiKlicka här för dockan.

Dagens klänning till min bloggklippdocka är en sammanslagning av två nya böcker jag införskaffat, som har det gemensamt att de båda utspelar sig under empireeran. Men sedan slutar likheterna ganska rejält.
    Den första boken som det handlar om är Jane Austens klassiker ”Stolthet och fördom” som jag tack vare antikvariat.net äntligen lyckades få tag på i förra veckan, till min stora, stora lycka! Den var förvånansvärt svår att få tag i, och den verkar ha utgått i tryck (synd). Och eftersom jag har som målsättning att samla alla Jane Austens sex romaner (plus några till) har jag nu bara en bok kvar som fattas. ”Stolthet och fördom” tycker inte jag personligen är Jane Austens bästa, men den är en riktig klassiker och jag tror inte någon fan av hennes böcker kan vara utan den i bokhyllan! Alla som är på jakt efter en svårfunnen boktitel måste känna igen lyckan av att äntligen få tag på den! För ett tag sedan hittade jag ”Mansfield park” tack vare samma webbplats; som jag för övrigt verkligen kan rekomendera! Skriv in din titel och se vilka antikvariat som har den, och beställer du skickar de den direkt till dig. Snabbt verkar det gå också, i alla fall från det antikvariat där de hade ovan nämda titlar. 
     Den andra boken är av en nutida författare och är en fantasyroman som jag just nu läser på min fritid. Det är ”Hans majestäts drake” av Naomi Novik, och det är första delen i serien ”Temeraire”. Det var en bok jag ”snubblade” över i bokhandeln på den lilla ort där min mormor och morbror bor, och även om jag aldrig hört talas om vare sig författaren eller titlarna som blev jag genast intresserad. Jag har läst ungefär 120 sidor i den, och eftersom jag tycker den är bra kommer så småningom en recension. 
    ”Hans majestäts drake” utspelar sig under Napoleontiden, den enda skillnaden är att arméerna i Frankrike och England har drakar till hjälp. Man skulle kunna säga att de är ett slags flygvapen, och varje drake har en egen flygare och de båda är oerhört bundna till varandra (jag berättar mer i recensionen). När jag såg att det var en fantasy som utspelade sig under empire- eller regencyeran blev jag eld och lågor!
     Jag tror egentligen att fantasy är en gengre jag gillar, men jag hyser agg mot att så många av de romanerna verkar utspela sig under medeltiden och forntiden. Men varför det är så kan jag inte svara på. Jag hade aldrig anat att det fanns en fantasyroman som var förlagd till Napoleontiden – och som dessutom i språket har en viss likhet med Jane Austen, faktiskt! Det är kul att bli possitivt överraskad och snubbla över litterära godbitar!
    Just den här klänningen passar bättre till den sistnämnda boken, trots att det mest är militära miljöskildringar som förekommer och många av de kvinnliga karaktärerna är klädda i manskläder. Men jag passar på att inspireras till en ny empireklänning i alla fall. Stilen är lite för dramatisk för Jane Austen’s berömda ”Stolthet och fördom”-hjältinna Elizabeth Bennet, skulle jag tro.

En klänning i renässansstil inspirerad av Shakespeares dramer till Annissa

BlaochlilaranessansklanningminiKlicka här för dockan.

Litteraturvetenskapskursen har nu kommit att handla om världsdramatiken och dess historia. Det är roligt och intressant, men inte riktigt lika roligt och intressant som när det handlade om romaner och noveller tidigare i vår.  Fördelen är dock att tempot har lugnat ner sig en smula.
     Jag har tagit mig igenom de stora grekiska dramerna (tragedierna) och det var inget som direkt föll mig i smaken (fast de var intressanta att tala om).  Men nu är det ganska mycket roligare, för denna vecka är det Shakespeare som gäller för hela slanten! Jag vet inte varför, men just Shakespeares dramer är något som jag gillar; de är mustiga, de är dramatiska och dialogerna är enormt vackra! Det är Hamlet, Macbeth och En midsommarnattsdröm som ska läsas, och jag har hunnit med Macbeth och halva Hamlet. En midsommarnattsdröm har jag redan läst en gång (på gymnasiet), och det är en av mina personliga favoriter när det gäller klassisk litteratur. 
     Faktum är att det endast var böcker av Shakespeare som jag var intresserad av att köpa för denna kurs, all annan litteratur har jag lånat. Det är lite ovant att läsa dramatik (allt är dialog), men det går fortare än vanliga böcker och man vänjer sig efter att tag. Det har faktiskt en egen sorts charm att läsa teater.
    Visserligen är Shakespears dramer ganska överdrivna för en modern iakttagare, men det finns så mycket inspiration och teman att hämta ur dem att jag tror att det är därför jag gillar dem. De verkar nästan fungera som en sorts inspirationsbank, upplever jag (jag skriver nämligen själv). Karaktärerna är också värda ett eget kapitel. En gång såg jag en Shakespearepjäs, nämligen komedin Trettondagsafton.
    Så därför var det ganska enkelt att välja att rita en renänssansklänning till Annissa, eftersom renässansen var den tidsera som Shakespeare levde under och som många av hans dramer utspelar sig i. Det var dock svårare att välja modell, eftersom renässansen är en modeera som jag inte är så väldigt bra på. Denna modell är en egen design och baserad på en stil som var på modet i början av 1500-talet (men jag kan inte garantera att den är historiskt korrekt). Färgsättningen var heller inte helt lätt att välja, men resultatet blev jag mycket nöjd med. Renässansklänningarna verkar vara väldigt färgstarka och pråliga.
    Klänningen här är inte ritad för någon specifik Shakespearekaraktär, men jag tror den skulle passa för någon av hans unga mogna (ej oskuldsfulla) kvinnoroller som Ofelia i Hamlet, eller Hermia eller Helena i En midsommarnattsdröm. Det finns säkerligen många fler kandidater, men jag tog de som förekommer i de dramer som jag läser just nu som exempel.
    Jag kan inte se det som omöjligt, snarare tvärtom, att jag så småningom kommer att rita klippdockor föreställandes Shakespearekaraktärer. Jag kommer nog att köpa mer av hans dramer i bokform (det finns en del). De är både underhållande att läsa och inspireras av, och roliga att ha just för att de är klassiker.

En vårfräsch klänning med vitsippor till Annissa

varklanningmedvitsipporminiKlicka här för dockan.

Det har varit en fantastisk vårhelg med försommartemperaturer och sol hela tiden, och faktum är att det inspirerade mig till att rita denna vackra våriga klänning till min bloggklippdocka Annissa (hennes första kostym på ungefär en månads tid).
    Väderleken har inte alls nämnvärd effekt på vare sig humöret eller skaparlusten för min del (och vissa gånger är det så att jag föredrar regniga dagar). Men den här tiden på året är det nog omöjligt att inte påverkas av vilket väder det är, och säsongens första försommarvarma dagar är något magiskt. April är helt klart en härlig månad, men det här året har den varit stressig och det är därför jag nästan struntat helt i min blogg. Nu kommer det dock att lugna ner sig snart, tror jag.
   Hursomhelst, det som indikerar att den riktiga våren är kommen är när vitsipporna har slagit ut, för mig personligen. Vi brukar åka ut till sommarstugan (som bara ligger någon mil från vårt hem) och plocka dem. Det gjorde vi i helgen, och det blommade på riktigt ordentligt, dessutom. Till skillnad från tussilagon är vitsipporna både fina där de står och inne i en vas. Dessutom tror jag mig vara säker på att vitsippan tillhör mina favoriter när det gäller blommor. Till mitt blominspirerade klippdocksset ritade jag en klänning föreställandes vitsippan, men klänningen ovan är i en helt annan stil.
    Vitsippsplockningen inspirerade mig därför till denna klänning till min bloggklippdocka, och resultatet blev jag nöjd med. Inspirationen kom till följd av att jag fick det mindre stressigt, är jag säker på.
    Jag ville rita en klänning som kunde symbolisera våren och vårblommorna, så därför ansåg jag att en skir modell utan puffar och överdådiga detaljer (en stil som passar bättre för sommaren och dess blommor, för övrigt) skulle passa för temat. Så jag valde denna empireskurna modell med lätt klockad kjol och korta ärmar.
   Färgvalet var också givet, ljusgrönt är vårens färg. Och så lade jag till lite blålila i kjolfållens volanger. Fräscht och luftigt, inte sant? Och faktumet att det var vitsipporna som gav mig idén till denna klänning gjorde det därmed lätt för mig att välja just vitsippor som dekoration. Och förutom klänningen pryder de även håret och halsbandet. 

 Men det är ändå inte blommorna som för mig är det härligaste med våren – det är istället fåglarna och deras sång! Jag ska inte lova för mycket, men jag tror ändå att jag inom de kommande dagarna kommer att återkomma med något kul på fågeltemat…

En rödlila klänning från 1850-talet till Annissa

rodlilaklanning1850-talminiKlicka här för dockan.

Som jag redan talat om ett par gånger på bloggen så har jag en enorm förkärlek för 1800-talsklänningar, och det roliga med det seklet, ur modehistoriskt perspektiv,  är att modet ändrade sig så drastiskt under dess årtionden. Jag tänker dock inte hålla något föredrag om det här, även om jag har goda kunskaper i ämnet.
    Men dagens kostym till min bloggklippdocka Annissa är en så kallad krinolinklänning (underkjolen som gav klänningarna en enorm vidd) från 1850-talet.
    Precis som med de andra av Annissas historiska klänningar är inte heller denna en ”reproduktion” av existerande bildkälla, utan en egenhändig design.
  Jag försöker, som jag redan talat om, att rita  kläder från olika epoker till Annissa, och det mest fördelaktiga med hennes existens (eller hur jag nu ska kalla det) är att hon ger mig möjligheten att exprimentera med egna modeller i den aktuella historiska stilen, då jag i mina historiska modesett vill avbilda existerande bildkällor. Jag vill ju bli kostymdesigner och Annissa ger mig helt ypperliga tillfällen att designa egna historiska modeller, och därmed träna min förmåga.
   En annan kul sak är att det mellersta 1800-talet har en viss aktualitet i min vardag just nu, så det var därför jag kände för att rita en klänning från den tidsepoken, eftersom jag, i den pågående kursen i litteraturvetenskap på högskolan i Gävle, ska till att läsa två berömda klassiska romaner från den eran. Först och främst är det  Carl Jonas Love Almqvist’s Det går an, som jag ska skriva en analys på den kommande veckan (vi fick välja mellan några olika titlar). Lite senare i kursen ska jag även läsa en riktig kärleksklassisker, nämligen Jane Eyre av Charlotte Bronte. Jag har beställt de här böckerna, och troligtvis landar de i brevlådan imorgon.
   Det finns ingen bra samlingsbenämning av det mellersta och sena 1800-talets modestilar på svenska, men på engelska talar man om The Victorian era. Här, här, här, här och här passar jag på att visa några andra exempel på modet från samma epok, som jag brukar göra.

En klänning i lila och röda nyanser från 1700-talets mitt, till Annissa

klanningmittenav1700-taletminiKlicka här för dockan.

Jag har de senaste dagarna uteslutande ritat endast empireklänningar till mina Jane Austen-karaktärer/klippdockor. Och då  empiren är en mycket enkel (mer eller mindre) historisk modestil ville jag ta en liten paus från de klänningarna och rita något överdådligt, vilket jag inte ritat på ett tag.
   Så jag valde att rita något från en helt annan epok, sådär 50 år tidigare, nämligen rokokon (ca. 1720-1775). Klänningarna på den tiden (för de rika, givetvis) såg ut så här med vida kjolar och massor av dekorationer som exempelvis blommor och volanger.
   Jag kan rätt mycket om modet under 1700-talet, eftersom det var temat på mitt projektarbete sista året på gymnasiet (hade från början tänkt ta med 1800-talet till det arbetet också, men tiden räckte inte till). Jag tänker dock inte berätta alltför mycket om hur folk såg ut på den tiden, för då skulle inlägget bli alldeles för långt, men jag ska i alla fall tala om att modellen på dagens klänning till Annissa kallas Robe a la francaise, och det var den populäraste klänningsmodellen under stora delar av 1700-talet. Det mest karaktäristiska med den var de stora vecken i ryggen (vilka dock inte syns speciellt bra på den här kostymen).
  Just den här modellen som Annissa bär är inte baserad på någon särskild bildkälla utan en egen design, men den stämmer väl överens med klädskicket under mitten av 1700-talet , och jag gissar att den här klänningen hör hemma någonstans mellan 1750 och 1770. r, här, här och här visar jag några exempel på liknande klänningar från ovan nämda tidsperiod.
   Förutom 1800-talet är 1700-talet en av mina favoritepoker när det gäller modehistoria, och då särskilt den senare halvan av århundradet. Lägg märke till den enorma skillnaden i modellen mellan den här klänningen och den vita empireklänningen som jag postade för några dagar sedan. Ni som kan er historia vet att det var franska revolutionen som avskaffade rokokomodet och införde det enklare empiremodet, som en motreaktion på all överdådlighet.
    Jag blev rysligt nöjd med den här klänningen, speciellt med den vackra solfjädern och mönstret i tyget (den tog närmare två timmar att rita, men eftersom det idag är söndag hade jag gott om tid).