En drottningklänning i fantasystil till Annissa

Klicka här för dockan.

Jag fortsätter rita fantasyklänningar till min bloggklippdocka, och den här eleganta galaklänningen värdig en drottning i ett sagoland i mörklila och turkost med den klassiskt kungliga hermelinpälsen ritade jag för snart två veckor sedan inspirerad av boken ”Stardust” men jag glömde att posta den.
        Jag har egentligen ingen given anledning till varför jag ritade den här klänningen, jag ville bara rita något vackert och väldetaljerat som inte har samma medeltidsstil som mina andra fantasyklänningar till Annissa. Jag blev mycket, mycket nöjd – speciellt med den sirliga drottningkronan och färgkombinationen!
        Jag är ganska oinspirerad till att skriva något längre inlägg om den här kostymen, för jag har inte så mycket mer att skriva om den än det jag redan skrivit, så jag låter den tala för sig själv!

Annonser

En mörkblå fantasyklänning med röda inslag till Annissa

Klicka här för dockan.

Jag är inne i ett folksago/fantasytillstånd av ett rätt inspirerande slag just nu (mitt i den långa kalla vintern – passande nog ;-)); jag läser just nu ”Stardust” av Neil Gaiman (och jag gillar den hur mycket som helst – så det kommer en recension inom kort) och var igår på Åhléns i staden där jag bor och inhandlade – nej, rättare sagt fyndade en mycket charmig sagosamling på över 500 sidor, med både folksagor från världens alla hörn och så kallade konstsagor som skrivits av kända författare såsom H.C Andersen och Oscar Wilde! Den är egentligen ämnad för barn, men sagor är lika spännande för en vuxen (och eftersom de är korta händer det att jag läser en och annan när jag gått och lagt mig om kvällarna) – och jag använder dem som inspiration i mitt eget skrivande! Från antikvariat.net har jag i veckan också beställt två andra sagosamlingar; en med norska folksagor och en som heter ”Jättens dotter och andra folksagor om starka kvinnor” (som desvärre, som ni ser, är slut på Adlibris).
      Det roliga med boken ”Stardust” är att den har verkligt mycket inslag av folksaga – och en sådan fantasybok har jag letat länge efter, med den där välavägda kontrasten mellan vackert och groteskt, och med ett flödande språk! Så som folksagor brukar vara. Och utan tjugo, trettio uppföljare att hålla ordning på, alldeles för mycket krig och skrämmande vidunder (som jag tycker att mycket modern fantasy verkar handla om).
     Så, jag tog tillfället i akt att posta den här mycket fina medeltidsinspirerade klänningen med brokad och hermelinpäls till Annissa som jag ritade redan i oktober och glömde bort. Jag tänkte posta den i samband med ett inlägg om att jag varit och införskaffat ”Sagan om ringen”-triologin, men det blev inte av. Men, som jag skrev tidigare i veckan så är jag fortfarande lika sugen på att läsa den – och dessutom tror jag att det skulle kunna bli finfina klippdockor därifrån! Här har en annan klippdocksritare gett sig på det med mycket lyckat resultat.
     Vad gäller den här klänningen så tillhör den förmodligen någon drottning eller adelsdam från något främmande sagoland…

Annissas fantasyinspirerade ”prinsessklänning” (inspirerad av mitt nyupptäckta intresse för folksagor)

GronochrosafantasyklanningminiKlicka här för dockan.

Den här sommaren kom jag på att, för att få hjälp att finna inspiration till framtida berättelser, läsa gamla folksagor. Och då inte de där allra mest kända som ”Törnrosa, Askungen” och ”Snövit” som alla kan utantill, utan de mer okända, och i det här fallet huvudsakligen nordiska. Först lånade jag på biblioteket, men sedan fann jag några olika sagoböcker (märk väl att de jag intresserade mig för inte stod på barnavdelningen utan i avdelningen för folkdiktning på biblioteket och lika de jag köpt) för egen del.
    Jag hittade en rolig samling med sagor från hela världen på ett antikvariat/antikbod under en hemresa från Jämtland för en billig summa. Och sedan köpte jag den här pärlan på Adlibris, som verkligen ger mycket för pengarna! Förutom sagor innehåller den vackra illustrationer och ett mycket intressant förord där det bland annat berättas att både Astrid Lindgren och Selma Lagerlöf tog inspiration från folksagor de hört som små och tyckte om till sina klassiska verk. Sedan tror jag att jag någon gång ska skaffa mig den här, och jag hoppas inte att det är samma sagor. En pocketutgåva vore bra, för en saga är en snabbt avslutad läsning som passar bra vid sänggåendet eller på en av alla de pendlingsresor jag gör i min vardag. 
      Folksagorna är ofta överdrivna i sina magiska inslag, men jag dras ändå mycket mer till dem än den så kallade populärfantasyn, för de innehåller något gammalt men samtidigt skimrande och tidlöst, och – hur ska jag kalla det, ”finstämt” över sig. Även om jag läser sagor mest som inspirationskällor så är de ibland underhållande bara som de är, som berättelser, och det särskilt i den första boken jag länkade till – där de har blivit aningen språkligt omarbetade. De svenska folksagorna är en fin gammal kulturskatt, och det är synd att få svenska samtida författare verkar ha kontakt med dem – men ge mig gärna synpunkter, om det skulle vara fel, och kanske även tips!
     Jag ska också berätta att jag var helt galen i klassiska sagor som barn, men jag levde i en tid då det tydligen inte var helt ”okej” att gilla sagor, och jag blev retad för det. Och i flera år brydde jag mig inte om dem alls, men nu har jag hittat intresset åter – men i en lite annan skepnad.
     Så, jag lät sagotemat inspirera mig till dagens klänning för min bloggklippdocka. Jag ska inte nämna så mycket om den, förutom att säga att modellen blev betydligt bättre än jag tänkte mig, och redan då såg jag den som bra. Det är en klänning för en prinsessa ur denna sagovärld, och den blev allt mer medeltidsinfluerad än jag väntade mig, men det gillade jag.
     Jag älskar den smaragdgröna färgen, och från början tänkte jag att de avvikande färgdetaljerna skulle vara vita, men så fann jag att den rosa och olivgröna blandningen utgjorde en betydligt intressantare och fantasifullare färgkombination. Och fantasifullt, det ska det ju vara när det handlar om sagor…

Kronprinsessan Victoria som klippdocka (min hyllning till den kungliga förlovningen)

kronprinsessanvictoria1miniStörre bilder och fler kläder här, här och här.

Jag kan inte förbigå gårdagens stora nyhet om kronprinsessan Victorias och Daniel Westlings förlovning här på min blogg! Det är helt enkelt en alldeles för glad nyhet för att inte kommentera, och sanningen är den att jag en rätt lång tid gått och väntat på den, för jag är en av de många som verkligen tycker (och känt ganska starkt för) att Victoria och Daniel ska få gifta sig, och när jag fick höra nyheten om deras förlovning igår eftermiddag trodde jag knappt att det var sant och det tog ett par timmar innan det landade (och till på köpet känner jag en slags ”dagen efter”-känsla som brukar komma efter glada nyheter och festliga tillfällen idag).  Kronprinsessan Victoria är lite av en förebild för mig, och jag tycker det är väldigt roligt och intressant med europas kungahus (och nu blev det svenska bra mycket roligare :-))! Att jag också är mycket förtjust i romantik och vackra kärlekshistorier, både verkliga och fiktiva, med lyckliga slut gör denna glada nyhet ännu härligare! (Det var också kul att se hur glada alla nyhetsuppläsare på TV:n var igår kväll.) Jag har faktiskt inte varit så glad för något på länge, och nyheten omkullkastade mycket av min kvällsplanering (jag tog dock förnuft till mig och bestälde denna och denna bok för litteraturvetenskapen, två tunga klassiker).
   Jag som är Jane Austen-fan tycker att Victorias och Daniels kärlekshistoria påminner lite om en av hennes romaner, även om Austen inte skrev om människor så högt upp i samhällshierarkin (det har nog förekommit mycket stolthet och fördomar samt förnuft och känsla :-)). Alla andra jämför med folksagorna, och det är definitivt inte fel, men jag tycker att det är kul med ett alternativ och gör därmed en lite annan liknelse. Hur som helst så är en tokpositiv nyhet alltid välkommen, för de är så få.
   Lyckligtvis hade jag ritat en klippdocka av kronprinsessan Victoria för två år sedan, och hennes kläder är avbildningar av kläder som hon burit på riktigt (som jag sett på foton och filmer), men jag tröttnade på projektet. Jag har länge tänkt att lägga ut denna klippdocka från mitt arkiv på min blogg, och nu fick jag verkligen ett gudomligt tillfälle för det. Min Victoria-klippdocka får helt enkelt bli en hyllning till hennes förlovning.
   En annan kul sak är att jag sett en del exempel på klippdockor föreställandes kronprinsessan som barn, men inte någon som vuxen, så därför ritade jag henne som vuxen.  På Svensk damtidnings hemsida finns massor att läsa  om förlovningen, och hovreportern Jenny Alexanderssons blog är att rekomendera.