Min nya hobby

img_1462Jag bloggar inte enbart om vilka klippdockor jag ritar och vilka böcker jag läser (men absolut för det mesta).
   Detta inlägg är ett sådant som inte handlar om vare sig böcker eller klippdockor, men som ändå går in under kategorin design och skapande (och därför platsar här på min blogg trots att det handlar om annat).
     Det är så att jag har hittat en ny hobby och fallit pladask för den, och det är tillverkning av egna smycken. Visserligen är det något jag i liten skala gjort till och från under ganska många år, men nu känner jag att jag verkligen har fastnat för att göra halsband och örhängen (armband gillar jag inte). Och jag fullkomligt älskar bijouterier, så det är särskilt roligt att kunna göra egna!
    Jag har länge vetat om hur man tillverkar örhängen, men för ett par veckor sedan lärde jag mig även hur man gör halsband – och då blev det verkligt kul! Jag älskar halsband! Och örhängen! Det är faktiskt inte så svårt som det verkar att tillverka egna smycken, även om en med flinka fingrar säger det ;-)! Det finns bra kompletta set med instruktioner som jag tror är bra för nybörjare, men trots att jag bara hållit på med denna hobby i en dryg vecka har jag med lyckade resultat gett mig på att hitta på egna modeller som jag visar på bilden ovan.
    Jag tänker dock inte ge mig på att beskriva hur jag tillverkade de olika modellerna, men här, här, här, här,och här  visar jag detaljbilder på de olika smyckena som visas på bilden ovan. Halsbandet och örhängena med bruna pärlor är ett komplett set från detta märke (deras smyckeset kan jag rekomendera; de är snygga och instruktionerna som medföljer mycket tydliga, de säljs i många hobbyaffärer och även i bokhandlar) och de två sista halsbanden med matchande örhängen är mina favoriter av de smyckekreationer jag hittills hunnit skapa. Blommorna har jag skapat av ståltråd och pärlor, och blev snyggare än jag anade.
   Tydligen är smycketillverkning en populär hobby och det finns mycket roliga tillbehör att välja på i de olika hobbyaffärerna; pärlor, hängen, läderband och en massa annat kul som man tydligen kan göra otroligt vackra saker av (har precis bara börjat). Det är inte en jättebillig hobby och jag saknar ganska många delar (fast det som behövs har jag). 
    Jag har inga egna tänger (lånar från min pappas verktygslåda) så det planerar jag att köpa, liksom en sorteringslåda så att jag kan hålla ordning på olika pärlor och nödvändiga delar samt fler sorters pärlor och tillbehör. På Panduro hobby verkar de ha vad jag behöver. Jag skulle också vilja ha en inspirerande bok, som denna eller denna. Det är studentekonomin som tvingar mig till återhållsamhet.

Så nu har jag en till rolig hobby vid sidan av klippdockorna, böckerna och skrivandet!

En vårfräsch klänning med vitsippor till Annissa

varklanningmedvitsipporminiKlicka här för dockan.

Det har varit en fantastisk vårhelg med försommartemperaturer och sol hela tiden, och faktum är att det inspirerade mig till att rita denna vackra våriga klänning till min bloggklippdocka Annissa (hennes första kostym på ungefär en månads tid).
    Väderleken har inte alls nämnvärd effekt på vare sig humöret eller skaparlusten för min del (och vissa gånger är det så att jag föredrar regniga dagar). Men den här tiden på året är det nog omöjligt att inte påverkas av vilket väder det är, och säsongens första försommarvarma dagar är något magiskt. April är helt klart en härlig månad, men det här året har den varit stressig och det är därför jag nästan struntat helt i min blogg. Nu kommer det dock att lugna ner sig snart, tror jag.
   Hursomhelst, det som indikerar att den riktiga våren är kommen är när vitsipporna har slagit ut, för mig personligen. Vi brukar åka ut till sommarstugan (som bara ligger någon mil från vårt hem) och plocka dem. Det gjorde vi i helgen, och det blommade på riktigt ordentligt, dessutom. Till skillnad från tussilagon är vitsipporna både fina där de står och inne i en vas. Dessutom tror jag mig vara säker på att vitsippan tillhör mina favoriter när det gäller blommor. Till mitt blominspirerade klippdocksset ritade jag en klänning föreställandes vitsippan, men klänningen ovan är i en helt annan stil.
    Vitsippsplockningen inspirerade mig därför till denna klänning till min bloggklippdocka, och resultatet blev jag nöjd med. Inspirationen kom till följd av att jag fick det mindre stressigt, är jag säker på.
    Jag ville rita en klänning som kunde symbolisera våren och vårblommorna, så därför ansåg jag att en skir modell utan puffar och överdådiga detaljer (en stil som passar bättre för sommaren och dess blommor, för övrigt) skulle passa för temat. Så jag valde denna empireskurna modell med lätt klockad kjol och korta ärmar.
   Färgvalet var också givet, ljusgrönt är vårens färg. Och så lade jag till lite blålila i kjolfållens volanger. Fräscht och luftigt, inte sant? Och faktumet att det var vitsipporna som gav mig idén till denna klänning gjorde det därmed lätt för mig att välja just vitsippor som dekoration. Och förutom klänningen pryder de även håret och halsbandet. 

 Men det är ändå inte blommorna som för mig är det härligaste med våren – det är istället fåglarna och deras sång! Jag ska inte lova för mycket, men jag tror ändå att jag inom de kommande dagarna kommer att återkomma med något kul på fågeltemat…

En klippdocka föreställandes Madame de Pompadour (ur mitt arkiv)

madamedepompadouranddressesminiKlicka här för större bild.

Anledningen till att jag ignorerat min blogg i nära på två veckors tid är att jag är inne i en mycket körig period med massor av böcker att läsa för litteraturvetenskapen och när jag har lediga stunder prioriterar jag mitt bok-projekt framför att rita för bloggen. Jag ska meddela att jag nog troligtvis inte kommer att rita något nytt till min bloggklippdocka på ett tag, men eftersom jag vill visa att jag fortfarande bloggar så har jag beslutat att posta fler av mina äldre alster och sådant som jag inte slutfört och lagt upp på hemsidan.
    Dagens klippdocka är en sådan som jag inte hade tålamod nog att slutföra helt (setet alltså). För ett tag sedan hade jag en idé att rita verkliga historiska personer  som klippdockor där jag baserade kostymerna på olika porträtt som fanns på den aktuella personen. Jag började med Madame de Pompadour, den berömda franska kungliga älskarinnan och modeikonen från 1700-talet, och det är hon som denna klippdocka föreställer. Hennes två klänningar är, förutom att de väl stämmer överens med rokokotidens mode, avbildningar från porträtt på henne. Bildkällor kan ses här och här. Och på denna madam finns det många olika porträtt.
   Jag var dock så noga med att återge klänningarna helt från målningarna (bland annat skuggade jag kreationerna med fyra olika färger för att få fram den där fina 1700-talsmåleristilen där tygernas lyster återgavs minituöst) att jag bara ritade dessa två klänningar innan jag tröttnade på hela projketet och inte orkade fortsätta. Det var mönstret på denna klänning som fick mig att ledsna helt (jag tror ni kan förstå varför). Hur som helst blev det två klänningar och därför kan jag posta den här klippdockan här på bloggen. Jag har sett på min bloggstatistik att 1700-talsklänningen är bland de populäraste inläggen, och därför tror jag att det kan vara lämpligt att visa mer 1700-talsklänningar här på bloggen, dessa är dock avbildningar och inga egna modeller.
    På tal om 1700-tal så var det dagens tema på föreläsningen under litteraturhistoriekursen på högskolan, och det var mycket intressant. Jag fick lära mig att den moderna romanen växte fram då och att britterna var ledande på den fronten, samt att de uppfann satiren under den epoken också.

En klänning från ca.1839 till Annissa (inspirerad av Det går an av Carl Jonas Love Almqvist)

1839klanninggronrodminiKlicka här för dockan.

Igår läste jag ut Det går an av Carl Jonas Love Almqvist. Men till skillnad från Mot fyren tänker jag inte skriva någon recension på den (den ska jag däremot skriva en analys på för högskolestudierna). Jag tyckte den tyvärr var ganska tråkig och händelselös, trots att den klassas som en levande klassiker och väckte uppståndelse när den gavs ut första gången.
    Den handlar om sergeanten Albert och glasmästardottern Sara Videbeck som träffas på en ångbåt som går över Mälaren en sommardag och de blir förälskade. De forstätter sedan sin resa med häst och vagn till Lidköping, där Sara bor och har sin glasverkstad (som hennes mor, som är änka, äger). Hela berättelsen går ut på att Sara vill ha Albert som livskamrat, men vägrar gifta sig med honom eftersom äktenskapet bara gör folk olyckliga.
  Boken är bara drygt 90 sidor tjock och hela berättelsen utspelar sig under parets resa och karaktärerna är också mycket få, så på det sättet liknar den mer en novell.  Jag hoppades att denna bok skulle innehålla mer, men mina förväntningar var för höga. Men den har ändå sin egen charm.
    Annissas klänning är i stil från det år då Det går an gavs ut första gången, nämligen 1839. Det är en vardagsklänning, eller Day dress, som det heter på engelska (det tycker jag är en bättre beskrivning). Det karaktäristiska för det sena 1830-talet och tidiga 1840-talet är vidderna som sitter på nedre delen av ärmarna, tidigare under 1830-talet satt de vid axlarna (jag ritar en sådan klänning någon annan gång).  Jag tog inspiration från den här klänningen från ungefär samma tid till Annissas. Här, här och här finns andra fina exempel.
    Jag valde en enklare stil, och jag tror att den kvinnliga huvudpersonen i Det går an, Sara Videbeck, skulle kunna bära den här klänningen. Men den här klänningen är INTE baserad på boken, utan endast inspirerad av den.
    Tyvärr är den här boken för kort för att göra rimliga karaktärsklippdockor ur (de byter nästan inte kläder någon gång under berättelsens gång). Därför ritade jag en klänning i stil med tiden då den utspelar sig till Annissa istället, för jag vill ju inte missa ett tillfälle att designa en ny historisk kostym!
   Jag hoppas att Jane Eyre, som jag ska läsa härnäst, är bättre och mer ”klippdocksvänlig” (den utspelar sig vid ungefär samma tid).

En rödlila klänning från 1850-talet till Annissa

rodlilaklanning1850-talminiKlicka här för dockan.

Som jag redan talat om ett par gånger på bloggen så har jag en enorm förkärlek för 1800-talsklänningar, och det roliga med det seklet, ur modehistoriskt perspektiv,  är att modet ändrade sig så drastiskt under dess årtionden. Jag tänker dock inte hålla något föredrag om det här, även om jag har goda kunskaper i ämnet.
    Men dagens kostym till min bloggklippdocka Annissa är en så kallad krinolinklänning (underkjolen som gav klänningarna en enorm vidd) från 1850-talet.
    Precis som med de andra av Annissas historiska klänningar är inte heller denna en ”reproduktion” av existerande bildkälla, utan en egenhändig design.
  Jag försöker, som jag redan talat om, att rita  kläder från olika epoker till Annissa, och det mest fördelaktiga med hennes existens (eller hur jag nu ska kalla det) är att hon ger mig möjligheten att exprimentera med egna modeller i den aktuella historiska stilen, då jag i mina historiska modesett vill avbilda existerande bildkällor. Jag vill ju bli kostymdesigner och Annissa ger mig helt ypperliga tillfällen att designa egna historiska modeller, och därmed träna min förmåga.
   En annan kul sak är att det mellersta 1800-talet har en viss aktualitet i min vardag just nu, så det var därför jag kände för att rita en klänning från den tidsepoken, eftersom jag, i den pågående kursen i litteraturvetenskap på högskolan i Gävle, ska till att läsa två berömda klassiska romaner från den eran. Först och främst är det  Carl Jonas Love Almqvist’s Det går an, som jag ska skriva en analys på den kommande veckan (vi fick välja mellan några olika titlar). Lite senare i kursen ska jag även läsa en riktig kärleksklassisker, nämligen Jane Eyre av Charlotte Bronte. Jag har beställt de här böckerna, och troligtvis landar de i brevlådan imorgon.
   Det finns ingen bra samlingsbenämning av det mellersta och sena 1800-talets modestilar på svenska, men på engelska talar man om The Victorian era. Här, här, här, här och här passar jag på att visa några andra exempel på modet från samma epok, som jag brukar göra.

En klänning i lila och röda nyanser från 1700-talets mitt, till Annissa

klanningmittenav1700-taletminiKlicka här för dockan.

Jag har de senaste dagarna uteslutande ritat endast empireklänningar till mina Jane Austen-karaktärer/klippdockor. Och då  empiren är en mycket enkel (mer eller mindre) historisk modestil ville jag ta en liten paus från de klänningarna och rita något överdådligt, vilket jag inte ritat på ett tag.
   Så jag valde att rita något från en helt annan epok, sådär 50 år tidigare, nämligen rokokon (ca. 1720-1775). Klänningarna på den tiden (för de rika, givetvis) såg ut så här med vida kjolar och massor av dekorationer som exempelvis blommor och volanger.
   Jag kan rätt mycket om modet under 1700-talet, eftersom det var temat på mitt projektarbete sista året på gymnasiet (hade från början tänkt ta med 1800-talet till det arbetet också, men tiden räckte inte till). Jag tänker dock inte berätta alltför mycket om hur folk såg ut på den tiden, för då skulle inlägget bli alldeles för långt, men jag ska i alla fall tala om att modellen på dagens klänning till Annissa kallas Robe a la francaise, och det var den populäraste klänningsmodellen under stora delar av 1700-talet. Det mest karaktäristiska med den var de stora vecken i ryggen (vilka dock inte syns speciellt bra på den här kostymen).
  Just den här modellen som Annissa bär är inte baserad på någon särskild bildkälla utan en egen design, men den stämmer väl överens med klädskicket under mitten av 1700-talet , och jag gissar att den här klänningen hör hemma någonstans mellan 1750 och 1770. r, här, här och här visar jag några exempel på liknande klänningar från ovan nämda tidsperiod.
   Förutom 1800-talet är 1700-talet en av mina favoritepoker när det gäller modehistoria, och då särskilt den senare halvan av århundradet. Lägg märke till den enorma skillnaden i modellen mellan den här klänningen och den vita empireklänningen som jag postade för några dagar sedan. Ni som kan er historia vet att det var franska revolutionen som avskaffade rokokomodet och införde det enklare empiremodet, som en motreaktion på all överdådlighet.
    Jag blev rysligt nöjd med den här klänningen, speciellt med den vackra solfjädern och mönstret i tyget (den tog närmare två timmar att rita, men eftersom det idag är söndag hade jag gott om tid).

En klänning i ”bokstil” till Annissa (inspirerad av det faktum att mitt rum svämmar över av böcker)

bokinspireradklanningminiKlicka här för dockan.

Det är ett ganska centralt problem i min vardag, och det är att mitt ganska lilla rum saknar tillräckligt bra förvaringsmöjligheter. Det gäller speciellt den sanning att jag har en alldeles för liten bokhylla för mina behov.
    Jag som är högskolestudent beställer nya böcker hela tiden, liksom en stor del litteratur för fritiden, och eftersom det inte längre finns någon tillstymmelse till plats i min bokhylla hamnar alla mina nya böcker i högar på skrivbordet eller på andra platser i rummet. Men jag är mycket förtjust i böcker och jag tror att jag och mina föräldrar har planer på att besöka IKEA ganska snart, och då hoppas jag att vi kan hitta en ny, och större, bokhylla till mitt rum. Eftersom för lite yta är ämnad åt förvaring är det svårt att hålla riktigt snyggt och prydligt omkring mig i rummet, och det leder rätt ofta till att jag förlägger saker och blir irriterad på att jag inte lyckas hitta igen dem. Dessutom är min nuvarande bokhylla inte alls av den bästa kvaliteten.
   Ja, ni förstår nog att högst upp på min önskelista just nu står en ny, större och bättre bokhylla. Jag skulle helst vilja ha en sådan där modell som täcker en hel vägg, med olika hyllplan och lådor. Jag önskar också något inglasat skåp till, där jag vill förvara alla mina anteckningar och utkast till de böcker jag skriver. Får jag en tillräckligt bra bokhyllskonstruktion är min ambition att dela upp och ha olika kategorier av böcker på olika hyllor, lite som i ett bibliotek. Jag vill givetvis också ha en hylla för alla mina skissböcker och pärmar med klippdockor (jag har bara en sådan än, men jag tror säkert att det blir fler i framtiden).
   Så jag lät mig inspireras av detta faktum (eller problem) när jag ritade dagens klänning till min bloggklippdocka Annissa. Jag blev riktigt nöjd med den här kreationen, som är inspirerad av böckers utseende, och i synnerhet äldre böcker.
   Titta gärna extra noga på den röda överklänningen. Mittstycket och urrigningen med den vita detaljen ska påminna om en uppslagen bok. Klänningens antikvita kjol i lager på lager-modell hoppas jag ska föra tankarna till pappersark, vissa blanka, vissa med text och det finns till och med de som är illustrerade; med en blomma, en fågel och en bergsvy. 
  Jag tycker det är så kul med originella kreationer, och denna, i och med att jag valde den äldre stilen på böcker, för mina tankar till något fantasyinspirerat.
   På tal om böcker och litteratur hittade jag också den här bloggen; Snowflakes in rain, som skrivs av en person som är mycket intresserad av just det, liksom av film.

En vit empireklänning med guldbroderier (ca.1800) till Annissa (en ”hyllning” till Jane Austen’s böcker och mina klippdockor relaterade till dem)

vitempireklanningguldblommormini1Klicka här för dockan.

Jag hade planerat att återvända till mitt stora (och ännu topphemliga) bok-och klippdockprojekt efter att jag slutfört balklänningssettet, men nu ville min inspiration lite andra saker…
    Det är så att jag är ett fan av Jane Austen, den berömda engelska 1800-talsförfattarinnan, vars romantiska böcker jag inte tror att jag behöver beskriva närmare, då jag vet att många delar mitt intresse för henne och hennes böcker.
    Förutom att läsa hennes böcker (jag har läst två än så länge) älskar jag att rita hennes karaktärer som klippdockor, med kostymer baserade på scener och händelser (ibland även beskrivningar) ur boken. Jag har sedan tidigare ritat de sju viktigaste karaktärerna ur romanen Förnuft och känsla, som är min Austen-favorit. Jag kom dock på efter att jag ritat dem att jag slarvat med gestaltningen och tagit liten hänsyn till att välja stil efter karaktärernas personlighet och klass (något som en kostymdesigner måste tänka på), så jag planerar att omarbeta det.
  Men det är inte det Austen-relaterade klippdockprojekt jag sysslat med de senaste dagarna, och kommer att fortsätta syssla med så länge inspirationen håller i sig, det är istället baserat på en annan av hennes böcker, nämligen Northanger Abbey. Och precis som med ”Förnuft och känsla”-projektet är det också här de sju viktigaste karaktärerna som blivit klippdockor. Jag har inte tålamodet att presentera alla dem här just nu, men kommer att göra det senare. Här finns dock en förteckning över alla karaktärer i Northanger Abbey, och samma webb har även karaktärsförteckningar från alla andra av Jane Austens verk, såväl viktiga som mindre viktiga (ganska imponerande och matnyttigt, tycker jag, men ett problem är att de inte står i ordning efter viktighet i berättelsen).
    Jag läste denna roman och började att rita klippdockorna/karaktärerna ur den redan i somras, men glömde bort det hela hösten, och först nu återupptog jag idén. Inspirationen har ännu inte sviktit mig, då jag den senaste halvveckan ritat ungefär 10-15 kostymer (jag har inte räknat dem). Klippdockorna hade jag redan i ordning, eftersom jag ritade dem tidigare. Dock saknar fortfarande två av de manliga karaktärerna kläder, men det ska nog snart ändras.
    Kläderna i Jane Austen’s verk är i den så kallade empirestilen som var modern mellan ungefär 1795 till 1820, och det är också under denna epok som hennes handlingar utspelar sig (i England, där Austen’s berättelser utspelar sig kallas samma stil för Regency). Det är en stil jag bara älskar, och det karaktäristiska med den är de raka, relativt enkla, klänningarna vars midja är avskuren just under bysten. Herrarna bar skörtrockar, snäva byxor och stövlar. Jag tänker dock inte ge någon modehistorisk redovisning här och nu.
   Av någon anledning är det särskilt lätt att gestalta Austen-karaktärer som klippdockor, och det vet jag inte riktigt varför. Mitt mål är att rita karaktärerna ur alla Austen’s verk som klippdockor, och då inte bara de viktigaste. Jag tänker också lägga till en del kostymer till dem, som inte direkt förekommer i böckerna, när det blir nödvändigt (och så är det ju kul att göra lite friare tolkningar). Detta projekt ska komma i etapper. Förutom de sex mest berömda böckerna av Austen är det ganska troligt att jag gör karaktärsklippdockor ur dessa och detta verk (som jag inte tror finns på svenska), som jag beställde från amerikanska Dover Publications idag. (Jo, jag erkänner, jag är lite halvnördig ;-), men det tycker jag att man kan få vara.) Det ska komma en speciell sida på min webb för ”Jane Austen-klippdockorna” i framtiden, men jag har inte funderat på något upplägg ännu, endast till en viss del.

projektbild

Här visar jag en bild på vad jag ritat för detta projekt än så länge, tillsammans med fyra av de sju klippdockorna (däribland romanens hjälte och hjältinna), mitt exemplar av Northanger Abbey och min skissbok för kostymerna till detta projekt (och mina andra litterära klippdocksprojekt). Som brukligt är vissa av kostymerna mer historiskt riktiga än andra, men det är också viktigt att, som jag nämde tidigare, anpassa vissa detaljer efter karaktären. 
    Jag valde att rita en ytterligare empireklänning; till min bloggklippdocka, som en sorts hyllning till mitt Jane Austen-projekt, som kommer att vara länge, länge (och det till min glädje). Och precis som med kostymerna för karaktärerna är inte heller denna en ”reproduktion” av bildkälla, men jag har tagit inspiration från denna och denna bildkälla. Klänningen är vit, eftersom det var den erans absoluta modefärg, och de långa handskarna var en mycket fashionabel accesoar. Stilen är ungefärlig med den moderiktiga för år 1800, tror jag, liksom att det är en aftonklänning.

En gammalrosa aftonklänning med guldband och rödgula rosor, från 1820-talet till Annissa

rosaaftonklanning1820talminiKlicka här för dockan.

Jag hade inte tänkt rita, och posta, den här klippdockskostymen ikväll, men jag blev så inspirerad att jag inte skulle ha blivit helt nöjd med dagen om jag låtit bli (så är det för mig ibland).
   Den  tredje i raden av Annissas munderingar är en afton/balklänning från 1820-talets första hälft (jag tänker inte gå in så mycket på att beskiva modet vid denna tid då det skulle ta upp alldeles för mycket plats och tålamod, men ni kan läsa mer om det här).
    Jag brukar rita av, eller ”reproducera” kostymer från olika bildkällor när jag ritar historiska kläder till mina klippdockor, till exempel mitt sett med kläder från Empiretiden. När jag ritar karaktärer ur klassiska böcker, till exempel den här klippdockan, har jag dock för vana att hitta på egna modeller, men givetvis i den aktuella historiska stilen (de har inte blivit så många ännu). Det senare nämnda gäller också denna klänning, men jag har hämtat inspiration från denna (från den här webbsidan), och denna bildkälla.
  Jag ville ta ett tillfälle i akt att träna upp min förmåga att rita egna modeller från olika tidsepoker, då jag har som mål att bli kostymdesigner (vilket jag skrev i föregående inlägg, liksom att det gärna blir klänningar från 1800-talet). Men givetvis också för att jag tycker det är urkul och jag har en förkärlek för modet under det tidiga 1800-talet (främst tiden 1800 till 1825).
   Det som drev mig till att rita denna kostym ikväll var en kladd på pappret under dagens föreläsning på högskolan, vilket faktiskt utvecklades till en skiss till dekoren på kjolkanten, som ni kan se här (jodå, jag hängde med på föreläsningen ändå ;-)). Jag scannade skissen när jag kom hem, och skrev ut den i sex exemplar för att testa olika färgsättningar, då jag inte var stensäker på en gång hur klänningens nyanser skulle vara (det är en ny metod jag precis börjat använda i mitt klippdockstecknande) även om jag hade starka aningar. Jag visar färgtesterna här, bara för kul, och så ni kan se mina tankegångar (pilen visar vilken variant jag slutligen valde). 
   Sedan är det också på det viset att jag planerar att påbörja ett klippdocksset för mitt historiska galleri med just klänningar från 1820-talet, så denna klänning till Annissa kan ses som en liten bonuskostym (om ni vill det) och ett påbud (eller vad jag nu ska kalla det) för mitt kommande sett, vid sidan om mitt topphemliga (för bloggen) bok – och klippdocksprojekt.
    Jag planerar då att ”reproducera” bland annat denna, denna och dessa klänningar (från denna webbsida), samt även den här klänningen, bland många andra. Först ska jag dock slutföra balklänningsettet och ta itu med en examinationsuppgift de följande dagarna (MYCKET VIKTIGT), samt även återvända till mitt bokprojekt, så det dröjer nog ett litet tag till ni får se klänningar från 1820-talet på min webb.

Annissas bruna kjol med fågel-och blombroderier, mörkröda ”korsettbälte” och ljusgrönrandiga blus

monstradkjolmedbalteochblusmini1

Klicka här för klippdockan

Här är bloggklippdockan Annissas andra kostym, en modern vardagsklädsel, mer eller mindre i alla fall (den är egentligen mer originell än topptrendig). 
   Det har på ”klippdocksfronten” handlat uteslutande om balklänningar den senaste tiden, så därför ville jag visa att jag också kan rita moderna kläder, även om det är mycket ovanligt. Dessutom vill jag att min bloggklippdocka ska ha en varierad garderob.
    Anledningen till att jag inte lockas av att rita moderna klippdockskostymer är att jag oftast tycker att de är trista och ganska oeleganta, men det gäller inte alltid. Det finns mycket kul också, och när man designar och ritar plagg helt efter eget huvud, vilket jag gjort med denna klädsel, är risken noll att resultatet blir tråkigt. 
   Jag valde en färgstark och folkloristiskt inspirerad design på den här klädedräkten eftersom det är en stil jag gillar. Jag tycker att det är någon slags distinkt bohemisk känsla över de här plaggen, och jag skulle gärna vilja ha de här plaggen själv, speciellt kjolen. Jag blev extremt nöjd med de romantiska fågel- och blombroderierna (jag älskar fåglar), och det är nog främst i de, och i franskanten, som den där folklorekänslan sitter i.
   En kul sak är att de rosa stövlarna är inspirerade av ett par jag själv äger, i just den färgen. Och nog är det väl kul med skor i andra färger än brunt och svart. Det roliga korsettliknande bältet är faktiskt efter en design jag sytt åt mig själv för några år sedan (men det har jag inget roligt att bära till).
    En av mina stora drömar är att bli kostymdesigner för film och teater, och en sådan måste kunna designa massor av olika sorters kostymer, och inte bara 1800-talsklänningar (vilket är något jag inte kan sluta rita). Så det är också en anledning till att försöka rita mer moderna kostymer, och kostymer från andra tidsepoker.
   Jag tror dock att det främst blir Annissa som får bära mina moderna kreationer, då jag tror det blir svårt att få inspiration till ett helt sett med sådana för min webb (men man kan aldrig veta). Jag kommer även att rita kostymer från olika tidseror till Annissa, allteftersom bloggandet och idéerna fortskrider då inte uppslagen, och källorna, räcker till ett helt sett.