Tematrio: Olästa klassiker

Den här veckan frågar Lyran efter klassiker som jag funderar eller planerar att läsa, och det är följande:

1. ”Emma” av Jane Austen: Försökte mig på att läsa den boken första gången när jag var fjorton, sedan när jag var sexton (då gick det lite bättre), men jag tyckte den var fullständigt händelselös. Det var innan jag blev Austen-fan, helt enkelt. Jag tror det är dags att försöka igen!

2: ”Sagan om ringen”-triologin av J.R.R Tolkien: För bara ett år sedan, och många år innan dess,  trodde jag att detta var ett verk jag aldrig skulle bli intresserad av, men i höst kom jag att ändra mig.  Jag har helt enkelt börjat bli intresserad av den främsta fantasyklassikern av dem alla, så aldrig ska man säga aldrig – som det heter…

3: Här kunde jag inte välja om jag skulle ta upp ”Löwenskiöld”-triologin av Selma Lagerlöf, ”Svindlande höjder” av Emily Bronte eller ”Den röda nejlikan”, så jag tar med dem alla. ”Löwenskiöld kommer jag att läsa, inte minst efter att Vixxtoria inspirerat mig till det, och Den röda nejlikan” vill jag läsa eftersom franska revolutionstiden och temat intresserar mig, men med ”Svindlande höjder” bara funderar jag. Jag har nämligen (möjligen lite barnsligt nog) rätt svårt för kärlekshistorier med olyckliga slut, men boken har nog säkerligen andra fina poänger.

Annonser

4 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Lyran
    Feb 01, 2010 @ 23:24:58

    Sagan om ringen tycker jag är suverän, men den tar tid och engagemang att komma in i :-.)

    Svara

    • annissa89
      Feb 02, 2010 @ 19:56:13

      Tack för din kommentar!
      Ja, jag har förstått det jag med! Kanske är det därför jag inte haft någon lust tidigare till att läsa Tolkien. En bekant på skolan berättade en gång att Tolkien är svårläst för att så lite lämnas till läsaren. Så, jag får se om det är något jag gillar eller inte…

      Svara

  2. Vixxtoria
    Feb 04, 2010 @ 23:12:13

    Men du har ju bara med en massa bra böcker här! Vad mycket spännande läsning som ligger framför dig 😉

    Emma är lite speciell. Jane Austen sa om den boken att hon vill skapa en hjältinna som ingen mer än hon själv skulle kunna tycka om. Och man kan liksom inte riktigt tycka OM Emma först, men man tror ju att det är en sådan bok där man SKA tycka om hjältinnan. Men om man släpper det så går förhoppningsvis läsningen lättare. Det kanske är en bok man inte ska läsa när man är 16. (Jag vet inte. Jag tror jag var 25 eller nåt.) Men jag tror att efter P&P så är det min Austen-favorit. Jag har nog lärt mig gilla Emma, fast jag inte sympatiserar med henne, om du förstår skillnaden.

    Löwensköldska ringen (och framför allt Charlotte Löwensköld!) tycker jag absolut att du ska ge dig på (som du vet). Där är det i alla fall lättare att känna identifikation och sympati för hjältinnan Charlotte. (Första boken, Löwensköldska ringen, är ju en ren spökhistoria, och man behöver inte läsa den först om man inte vill, men det kan ju vara lite kul.)

    Svindlande höjder är också en väldigt spännande roman i sin uppbyggnad. Den kan verka lite rörig, men forskning har faktiskt visat att den är så där perfekt symmetriskt uppbyggd, där händelserna vänder precis precis mitt i boken. När jag läste om det första gången blev jag så fascinerad att jag var tvungen att läsa om boken igen. Visst är det en olycklig kärlekshistoria, men det blir den faktiskt inte sämre av.

    Sen gillar jag ju Röda nejlikan jättemycket, men jag tror att det är för att jag läste den på mellanstadier. Jag blir inte riktigt lika till mig om jag läser om de böckerna nu, men jag tycker om att tänka på hur spännande jag tyckte de var en gång i tiden.

    Sagan om ringen hör väl mer eller mindre till allmänbildningen nu för tiden. En del tycker den är fantastisk, men jag är kanske lite mer sval (det är faktiskt några böcker som jag djupt ångrar att jag läste om som vuxen). Men bra semesterläsning.

    Svara

    • annissa89
      Feb 05, 2010 @ 16:54:39

      Åh, tack så mycket för din långa fina kommentar (eller ska jag säga kommentarer)!
      Men jag tycker egentligen inte att man ska ångra att man läst vissa böcker, för något tror jag att man kan få ut av dem ändå – får man hoppas! Böcker jag inte tycker om läser jag mycket sällan ut, och än mer sällan med de som är dåliga. På tal om ”Sagan om ringen” så hade jag fram tills ganska nyligen en anti-fantasy-inställning, men jag har ändrat mig nu och insett hur bra det var att jag faktiskt ändrade mig (men jag är fortfarande mycket kritiskt inställd till moderna deckare, dock).

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: