Recension: Pappa Goriot (1835) av Honoré de Balzac

pappagoriotJag fortsätter med att recensera de böcker som ingår i den litteraturvetenskapskurs jag läser på högskolan, eftersom de är de böcker jag lägger min energi på. Pappa Goriot av den franske 1800-talsförfattaren Honoré de Balzac är den senaste. Och jag måste säga att det är en av de mest udda romaner jag kan minnas att jag läst. Jag kan lätt säga att det är en komiskt skildrad tragedi (hur ironiskt det än låter).
   Handlingen kretsar kring en skara egensinniga gäster på fru Vauquers pensionat i Paris. Huvudgestalterna är den unge studenten Eugéne de Rastignac som strävar efter att få göra inträde i den fina världen, societeten i Paris, och den gamle före detta makaronifabrikanten Pappa Goriot, vars kärlek till sina båda egoistiska och giriga döttrar, grevinnan Anastasie de Restaud och friherrinnan Delphine de Nucingen, slutar med att han blir ruinerad och slutligen dör helt utblottad, men kärleken till döttrarna var hans största, och som det verkar enda, lycka. På fru Vauquers pensionat bor även flera andra riktigt intressanta karaktärer, däribland en förrymd straffånge, en utstött rikemansdotter och en exentrisk läkarstudent som är nära vän med huvudpersonen Egugéne. På detta pensionat utspelar sig förutom bokens huvudhandling en hel del märkliga små draman.
    Som jag skrev tidigare så är detta en mycket underlig roman, och det är just för att den är så underlig som den är bra. Humor blandas med tragedi på ett sätt som nästan gör hela berättelsen grotesk och smått motbjudande. Samtidigt kan jag inte förneka att jag var extremt underhållen när jag läste.
    Ingen av karaktärerna i denna roman är genomgoda och perfekta, men heller inte genomusla; till och med brottslingen har sina sympatiska sidor! Karaktärerna på pensionatet är alla defekta och i ärlighetens namn mer eller mindre odrägliga, och likaså gäller det människorna i societeten. Men ändå känner jag sympati för flera av dem. Ett i mitt tycke mycket smart drag när det gäller att göra läsaren engagerad. Inte heller finns det någon direkt hjälte eller skurk, alla verkar på något sätt vara både och, vilket också är ett grepp som intresserar mig.
     Historien om hur pappa Goriot uppoffrar allt för sina döttrar som nästan inte ger någonting tillbaka är mycket sorglig, och det är nästan så att jag känner en viss ilska över slutet, när det enbart är Eugéne och hans studentkamrat som kommer på gubbens enkla begravning,  döttrarna och deras män, som av någon anledning  (jag inte tror att vi som läsare får reda på) avskyr Goriot närvarar inte. Det verkar endast vara så länge som Goriot har pengar kvar som döttrarna vill veta av honom. Därför är denna berättelse en bra skildring av hur man verkligen kan suga ut sina nära och kära. Som jag sa är det mycket sorgligt, men det är upplägget som på detta smarta sätt skapar känslan av sorg och ilska över det som händer. Hade slutet varit ett annat tror inte jag att samma effekt på läsaren skulle ha uppnåtts.
    Och som kontrast till denna mycket tragiska historia står alla de lustigheter som karaktärerna på pensionatet säger och alla mycket dråpliga saker som sker där, och det är episoder som jag inte kunde hålla mig för skratt när jag läste. Just detta sätt att blanda komik och tragedi på är något som jag fullkomligt gillar och ett bra sätt att förstärka kontrasterna mellan de båda ytterligheterna på. Jag ska bara säga att humorn är av tämligen elak och burlesk karaktär, och den stilen passar som hand i handske in i berättelsens tema på ett sätt som jag inte riktigt kan förklara, men det är bra! Författarens språk är ironiskt och fullt av underhållande och groteska, ibland nästan vulgära, liknelser.
    Som sagt var, en bra bok som är mycket tänkvärd. Pengatemat i denna berättelse känns dessutom mycket aktuellt i dagens samhälle, liksom de stora kontrasterna mellan högt och lågt folk, som Balzac hade för avsikt att skildra i sina böcker. Jag tror dock att denna bok är så pass originell att man antingen gillar den eller inte gillar den. Jag gillar den.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: