Grevinnan de Restaud’s (ödesdigra) guldlamébalklänning (från Balzac’s Pappa Goriot)

lameklanningfranpappagoriotsmallKlicka här för dockan.

Många uppgifter och göromål har fått mig att avstå från att rita nya kläder till min bloggklippdocka Annissa denna månad, men så här i månadsslutet fick jag en idé som jag inte kunde vänta med att verkställa. 
    Jag ska passa på att berätta för er att Annissa också har en funktion som ”skådespelerska” för mina klädidéer när så behövs. Hon kan enkelt ikläda sig olika romangestalters (eller andra gestalters) identiteter när jag inte har orken eller lusten att rita ett helt sett av en karaktär från en roman. Denna kreation har en sådan funktion. 
   Jag har nyligen läst Honoré de Balzacs klassikerroman Pappa Goriot (recension här). Och eftersom jag har skrivit en recension på den kan ni läsa om bokens handling där, så behöver jag inte återberätta den i detta inlägg. Därför kan jag istället förklara hur denna klänning hänger ihop med romanen Pappa Goriot.
    Jo, det är så att i en episod i slutet av romanen beställer den ena av pappa Goriots döttrar, vid namn Anastasie de Restaud, en guldlaméklänning inför en stor bal i Paris socitet. Det visar sig att den klänningen blir så dyr att den verkar ruinera grevinnan Anastasie, och hennes far får slag över det faktumet och han  återhämtar sig aldrig. Det kan man kalla en ödesdiger klänning, men den beskrivs som mycket vacker, ironiskt nog! 
      När jag läste den episoden kände jag mig extremt sugen på att rita den klänningen, och även om Goriots båda döttrar skulle göra sig bra som klippdockor (de är båda vackra och har många vackra klänningar) har jag andra projekt att prioritera, så det fick bli Annissa som fick ikläda sig grevinnan de Restaud’s indentitet och bära hennes guldlaméklänning. Till på köpet utspelar sig romanen Pappa Goriot åren 1819 och 1820, så därför fick jag tillfälle att rita något i en historisk stil som jag gillar (det har jag berättat förut). Jag tror det kan passa att kalla den ”senempire”. Av den anledningen har jag ritat denna guldklänning i tidig 1820-talsstil, och som det brukar vara, så är även denna modell en egen design med tidstypiska detaljer.
   

När det gäller andra romaner som utspelar sig på 1820-talet (och som kan passa att rita karaktärsklippdockor ur) kommer jag inom några veckor att läsa Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf, som verkar vara en av Sveriges största klassikerromaner, eftersom även den ingår i litteraturvetenskapskursen. Ända sedan jag såg SVT:s juldrama om Selma Lagerlöf har jag varit sugen på att läsa något av henne, så detta var en lyckträff. Gösta Berlings saga verkar vara en roman i herrgårdsmiljö med sagoinslag, av vad jag har läst om den, så jag hoppas att den kan passa för mina klippdockavsikter.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: