En vinröd empireklänning till Annissa (ritad av det faktumet att jag längtar efter en bra bok, som något av Jane Austen)
Klicka här för dockan
Efter två outlästa böcker på raken, den första av Maeve Binchy och den andra av Alexander McCall Smith (som jag verkligen trodde skulle vara bra eftersom jag älskade ”Damernas detektivbyrå” och gillar författaren) är jag tämligen frustrerad.
Felet med Maeve Binchys bok är att den hade ett hutlöst oelegant språkbruk och använde utslitna teman och Alexander McCall Smiths bok skulle ha varit bra om det inte hade varit för de halvpsykotiska, knäppa och otrevliga karaktärerna som inte gick att identifiera sig med. Men det är författarskicklighet det med, att lyfta fram det motbjudande hos karaktärerna till den milda grad att man vill att de ska dra åt helvete och slutar läsa, fast hundra sidor återstår.
Den här frustrationen kommer sig av att jag inte vågar läsa något nytt av rädsla för att det också ska visa sig vara något jag inte tycker om, men samtidigt vill jag läsa, för jag älskar det och finner inspiration där, och då jag studerar hinner jag inte läsa lika mycket som ”bokbloggarkollegorna”! Nej, troligen kan det hända att jag just nu behöver läsa om något för att få tillbaka läslusten, eller ta ett ”säkert kort” som Jane Austen. På tal om henne så har jag två olästa böcker av henne i bokhyllan, ”Mansfield Park och ”Emma” (Emma försökte jag mig på första gången då jag var 14, men jag var nog för ung för det då).
Så för att uppmuntra mig själv någorlunda kom jag på att jag skulle skriva om de här problemen samtidigt som jag postade den här vinröda empireklänningen med guldfransar till Annissa. Idén till den här klänningen kom då jag såg en vinröd lampskärm med pärlfrans i en lampaffär i helgen, och då gick det fort! Jag har så lätt att få idéer, och kan få de av de mest varierande ting.
Jag skulle tro att det här är en afton – eller middagsklänning, och troligen kommer jag att ”spara” modellen till någon av de Jane Austen-karaktärer jag planerar att rita. Och där tror jag mig veta vem den skulle passa till – den högfärdiga, struntförnäma och inte så lite elaka Caroline Bingley i ”Stolthet och fördom”! Jag tror inte att jag behöver motivera det valet, den som läst boken förstår.
Det har blivit många empireklänningar till Annissa, men så är det min favoritera också. Fast för variationsrikedomens skull borde jag ta och rita lite mer kläder från andra eror med. Ett tag i sommar planerade jag att rita klippdockor ämnade för att bära empirekläder, både kvinnor och män, men jag blev inte riktigt nöjd med dockorna. Idéen har jag dock kvar.
En rolig galaklänning med fåglar till Annissa
Klicka här för dockan.
Jag lovade i ett tidigare inlägg att jag skulle rita en vårinspirerad klänning med fåglar till min bloggklippdocka Annissa. Och nu har jag gjort den.
Jag älskar fåglar, mycket därför att vi i min familj har prytt vår skogsträdgård med ett fågelbord som dessutom är otroligt välbesökt. Det är så roligt och nästan mediterande att titta på de olika söta småfåglarna. Blåmes och rödhake är mina favoritarter, och förekommer i dekoren på denna klänning, liksom arterna turkduva, pärluggla, bofink, tofsmes, svart vit flugsnappare och koltrast. OBS! Det är bifogade läten på flera av dessa sidor!
Jag hade tänkt rita ut fler arter på modellen, men hade inte tillräckligt med inspiration och ork. Jag valde svarta fågelsilhuetter och små guldpärlor istället. Jag kände för att hitta på en annorlunda och originell modell med lite roliga detaljer.
Inspirationen kommer från en klassisk filmkostym, som det finns bilder på här, men jag har gjort en egen tolkning av den, som ni kan se. Jag har lagt till lite mer färger också. Jag tänkte ha klänningen vit först, men tyckte att det blev lite trist och vald blått och rosa till.
En annan rolig detalj är att de fågelformade guldsmyckena är baserade på smycken som jag själv äger (fast jag har inte använt dem på ett tag). Fåglar är mycket dekorativa på kläder och smycken, tycker jag.
Vi verkar vara många som fascineras av fåglar, och dessutom är det ju så många arter som är så ofantligt vackra. Exempelvis bergfinken, som jag nästan tycker ser ut som en fågel som kunde leva på den afrikanska savannen med sina färger. Faktum är att det är en art som vi brukar ha vid vårt fågelbord vid denna tid på året.
Fast jag tror ändå det är få av oss som gillar skator och måsar (de senare var tillräckligt aggresiva och hungriga för att förstöra en söndagspromenad för en dryg vecka sedan). Jag har en förkärlek för fågelböcker, både de med tecknade illustrationer och riktiga färgfoton med mycket hög kvalitet. Jag äger flera stycken, varav många är presenter.
Min nya hobby
Jag bloggar inte enbart om vilka klippdockor jag ritar och vilka böcker jag läser (men absolut för det mesta).
Detta inlägg är ett sådant som inte handlar om vare sig böcker eller klippdockor, men som ändå går in under kategorin design och skapande (och därför platsar här på min blogg trots att det handlar om annat).
Det är så att jag har hittat en ny hobby och fallit pladask för den, och det är tillverkning av egna smycken. Visserligen är det något jag i liten skala gjort till och från under ganska många år, men nu känner jag att jag verkligen har fastnat för att göra halsband och örhängen (armband gillar jag inte). Och jag fullkomligt älskar bijouterier, så det är särskilt roligt att kunna göra egna!
Jag har länge vetat om hur man tillverkar örhängen, men för ett par veckor sedan lärde jag mig även hur man gör halsband – och då blev det verkligt kul! Jag älskar halsband! Och örhängen! Det är faktiskt inte så svårt som det verkar att tillverka egna smycken, även om en med flinka fingrar säger det
! Det finns bra kompletta set med instruktioner som jag tror är bra för nybörjare, men trots att jag bara hållit på med denna hobby i en dryg vecka har jag med lyckade resultat gett mig på att hitta på egna modeller som jag visar på bilden ovan.
Jag tänker dock inte ge mig på att beskriva hur jag tillverkade de olika modellerna, men här, här, här, här,och här visar jag detaljbilder på de olika smyckena som visas på bilden ovan. Halsbandet och örhängena med bruna pärlor är ett komplett set från detta märke (deras smyckeset kan jag rekomendera; de är snygga och instruktionerna som medföljer mycket tydliga, de säljs i många hobbyaffärer och även i bokhandlar) och de två sista halsbanden med matchande örhängen är mina favoriter av de smyckekreationer jag hittills hunnit skapa. Blommorna har jag skapat av ståltråd och pärlor, och blev snyggare än jag anade.
Tydligen är smycketillverkning en populär hobby och det finns mycket roliga tillbehör att välja på i de olika hobbyaffärerna; pärlor, hängen, läderband och en massa annat kul som man tydligen kan göra otroligt vackra saker av (har precis bara börjat). Det är inte en jättebillig hobby och jag saknar ganska många delar (fast det som behövs har jag).
Jag har inga egna tänger (lånar från min pappas verktygslåda) så det planerar jag att köpa, liksom en sorteringslåda så att jag kan hålla ordning på olika pärlor och nödvändiga delar samt fler sorters pärlor och tillbehör. På Panduro hobby verkar de ha vad jag behöver. Jag skulle också vilja ha en inspirerande bok, som denna eller denna. Det är studentekonomin som tvingar mig till återhållsamhet.
Så nu har jag en till rolig hobby vid sidan av klippdockorna, böckerna och skrivandet!
Annissas kaffebruna aftonklänning (inspirerad av min stora förkärlek till kaffe)
Klicka här för dockan.
Det verkar som om jag inte kan sluta att inspireras av olika sorters förfriskningar i form av ”mat” och ”dryck”
för mina kreationer till bloggklippdockan Annissa, men där finns det ju mycket att ”ta av”, bara fantasin finns (och det gör den ju uppenbarligen).
Hursomhelst, uppslaget till denna aftonklänning kommer från min förkärlek till kaffe, och jag vill helst ha mitt kaffe svart (ibland dricker jag dock cappucini när jag går på kafé, men det är inte jättevanligt), och gärna tillsammans med någon slags sötsak, helst något med choklad i, då jag tycker att kaffe och choklad är en underbar kombination (kanske passar smaken av choklad och kaffe så bra ihop för att båda varor har sitt ursprung i bönor, jag vet dock inte).
Jag och min familj avslutar alltid middagen med kaffe, och det är knappt att jag kan vara utan det (bara vissa kvällar). Det är en perfekt avrundning till och med på den gråtristaste vardagsrätt. Jag dricker morgonkaffe på helgerna och när jag inte är ensam hemma (jag tycker det är onödigt att brygga kaffe bara för en person, och mickroungsvärmt kaffe smakar allt annat än bra). Varje gång jag åker ner till högskolan i Gävle (jag bor inte där, ännu) börjar jag dagen med en kopp kaffe i fiket innan dagens föreläsning, och förutom att det är något av det mest njutningsfulla jag vet så gör det mig skärpt och allert (så att jag inte somnar, eftersom jag är en rätt morgontrött person). Och då jag de gångerna fikar ensam finns det ingen som gör påpekanden om onyttiga tillbehör, så det brukar bli chokladboll eller kladdkaka till
!
Jag ska inte tråka ut er, eller fresta er ifall ni också är kaffeälskare, mer med att berätta om mina kaffevanor. Jag ska berätta lite om dagens kreation och hur jag tänkte när jag designade den, istället.
Jag kände att jag ville rita något med lite retrokänsla (för jag tycker att den här klänningen har det) och istället för den ankellånga vida kjolen på ”kolsyremaskinklänningen” tyckte jag det var dags att rita något med en smalare kjol, och med tanke på strävheten i svart kaffe tyckte jag att en sådan modell passade. Svart kaffe är också något mycket enkelt, utan ”krusiduller”, och det valde jag att symbolisera med denna sparsmakade modell, till skillnad från ”chokladklänningarna”. Vridningen på livets drapering och släpet (som inte sitter ihop med kjoldelen, utan hänger ”löst” utanpå) är egentligen bara där för att skapa elegans och tillföra modellen det där lilla extra. Något annat kul är, fast det inte syns så bra, att små ”kaffebönor” utgör dekor på livet och i smyckena.
Annissas isblå klänning med strass och blå ”bubblor” (inspirerad av vår nya Sodastreamer)
Klicka här för dockan
I min familj har vi under en riktigt lång period (gissningsvis mellan ett halvår upp till ett helt år, jag minns inte helt) funderat på och diskuterat huruvida vi skulle köpa en kolsyremaskin (Sodastreamer) eller inte. Men igår slog vi till (att tillägga köpte vi en ny Tv i helgen också, en storbildsTV rättare sagt), så nu står det en Sodastreamer på bänken i vårt kök och vi använder den redan flitigt.
Vi är dock inte så mycket för alla smaktillsatser, utan kör naturellt (det är också mycker hög kvalitet på kranvattnet där vi bor). Jag upplever det som att det blir en annan smak på vattnet när det blir kolsyrat, men vet inte vad det kan bero på. Det var också vårt nya inköp som gav mig inspiration till den här klänningen till min bloggklippdocka Annissa (som jag inte ritat något till på några dagar nu).
En del av konceptet med min bloggklippdocka är att rita olika slags kreationer som är förankrade i min vardag till henne. Jag har redan ritat två ”chokladklänningar” inspirerade av mitt enorma chokladbegär, men jag måste göra något annat också. De vardagsrelaterade kreationerna kommer jag inte att kunna sätta in i något av mina olika sett, men det är därför jag skapat min blogg; jag vill inte hindra min inspiration och kreativitet (och dessutom vill jag visa att vardagen inte behöver vara grå och trist).
Dagens klänning är inte tänkt att vara en balklänning, men däremot en festklänning, och jag tycker att jag gav modellen en rätt skarp retrokänsla, med kjolens linjer och längd liksom de många raderna av pärlor runt hals och handleder. Jag gillar också skarpt den svala färgen, som jag åstadkom genom att skugga vitt med ljusblåturkost.
Det som gör att denna kreation är inspirerad av vår nya kolsyremaskin är de ljusblå ”bubblorna” som jag prydde kjolkanten och urrigningen med. Jag prydde också klänningen med små strasstenar, och valde ett mönster som påminner ordentligt om hur kolsyrebubblorna rör sig i glaset. Och sist, men inte minst, så är färgsättningen vald efter vattnet.
Jag valde också en lite kortare kjollängd på denna klänning, eftersom jag ville variera mig lite och inte bara rita golvlånga kjolar, och därför lade jag ner lite mer energi på skorna, som blev riktigt läckra och fick hög glamourfaktor med all strass!
Balklänningssettet är färdigt och publicerat
Klicka på bilden för att komma till klippdoksettets webbsida.
Äntligen, äntligen, äntligen har jag mitt balklänningsprojekt avklarat och utlagt på min webb!
Jag är extremt nöjd med alla de tjugo balklänningsmodellerna, men vissa mer än andra. För det blir ju alltid så att jag får speciella favoriter i varje nytt klippdocksset jag gör. Några av mina favoriter i detta sett är den röda och vita klänningen här och den gyllengula och den mörkblå här. Den isblå med svarta detaljer här är också en av de mest lyckande modellerna, enligt mitt eget tycke.
Jag har idag även lyckats slutföra min examinationsuppgift för högskolan, så det är till dubbel glädje. Den blev färdig så pass tidigt på eftermiddagen denna dag att jag fick resten av dagen helt fri, så därmed passade jag på att rita ”balklänningsdockornas” kavaljerer, så som jag bestämt mig för. Jag slutförde de sista fyra av de tjugo klänningarna igår, söndag.
Kavaljererna är redan påklädda klippdockor (de är klädda i frack, naturligtvis). Den ena döpte jag till Michel och den andra till Glenn. Jag brukar inte ge mina klippdockor nationaliteter om det inte är nödvändigt, men jag fick starka aningar om att Michel är fransos och Glenn amerikan (jag tyckte de såg ut att kunna vara det). Det är dock inget jag bestämt, så ni får tolka deras karaktärer precis som ni vill. Jag ska också tillägga att balklänningsdockorna fick namnen Vanessa och Nathalie. Jag ger alltid mina dockor namn, även om de annars saknar karaktär. De blir mer personliga då, och därmed för min egen del så mycket lättare att arbeta med (det är ett faktum jag inte kan förklara).
Till de här klänningarna har jag lagt till en beskrivande text, något ni kanske redan har lagt märke till. Jag har slitit ganska hårt med bildtexterna, men det var det värt för det lyfte hela setet markant. Kan jag, och tycker att det är passande, försöker jag att lägga till text till mina klippdockor och deras kläder, men det är långt ifrån varje gång. Förutom bildtexternas rent beskrivande funktion så (det nämnde jag) har de en oerhörd förmåga att lyfta layouten något otroligt. Det är också en sak jag inte kan förklara.
I eftermiddag komponerade jag även ihop beskrivningen till setet som finns på dess webbsida i kanten (som alltid). Jag skriver alltid ett utkast till dessa beskrivande texter för hand i en speciell skrivbok. Dessutom lade jag sista handen vid settets ”presentationsbild”, som ni ser ovan. Den är dubbelt så stor här, som på webben. De här bilderna tycker jag är viktiga, för de hintar om vad setet innehåller, även om det syns väldigt lite, och så är de snedvridna ”pappersarken” ett tema i min webbplats´hela layout.
Något annat jag tycker är mycket roligt är att skapa bilder där jag klätt på och ställt upp klippdockorna, och här nedan bjuder jag på ett sådant exempel ur detta sett:

Jag är så glad att jag är färdig med det här settet, för jag har blivit lite halvt småtrött på att rikta in mig endast på balklänningar. Sedan har jag andra klippdocksprojekt att arbeta med, och det är något jag återkommer till.
En andra ”chokladklänning” till Annissa (denna gång inspirerad av min favorit, apelsinchoklad
Klicka här för dockan
Annissa har redan fått en balklänning med inspiration av mitt chokladbegär, men jag kunde inte låta bli att rita en till. Till den här modellen har jag tagit inspiration från kombinationen apelsiner och choklad, och apelsinchoklad är en av mina absoluta favoriter på chokladfronten.
För variationens skull valde jag att ge den här modellen en annan silhuett än den första ”chokladklänningen” med den vida kjolen. Jag brukar rätt sällan göra vida kjolar på mina modeller, eftersom jag inte brukar tycka så mycket om det, men ibland gör jag undantag, som här. Och när jag skissade på den här balklänningen kände jag att mycket av karaktären satt i den vida kjolen, och jag tror ni förstår varför…
Om ni tittar riktigt noga kan ni se att jag prytt klänningen med små apelsinkyftor på lite olika ställen, och det är en detalj jag blev mycket nöjd med. Dessutom ger det klänningen hela dess originella karaktär. Även smyckena som tillhör kreationer består av apelsinklyftor. Det ljusorangea bandet som pryder klänningens kanter symboliserar inte något speciellt, det är där enbart som dekoration.
Annars jobbar jag på med min viktiga examinationsuppgift som ska vara färdig på tisdag, men jag tog en paus och postade den här kostymen till Annissa. Och eftersom det idag är fredag, och fredagar är mina chokladdagar, kommer jag med största säkerhet att köpa något sådant idag, och jag vet inte, jag kanske köper just apelsinchoklad…




