En klänning inspirerad av lönnlöv och silverpilblad till Annissa
Klicka här för dockan
Härom veckan var jag ute och promenerade mellan högskolan och centralsationen i Gävle, vilket jag för övrigt har för vana att göra, och fick på ett ställe se en eldröd lönn framför en silverpil (som tydligen egentligen heter vitpil) i en särskild vinkel - och jag fann där en obeskrivligt vacker färgkombination! Och givetvis blev jag inspirerad till att rita en klänning i eldrött och silvergrågrönt, eller pilbladsgrönt som jag hellre kallar färgen, och så tyckte jag att det allt var dags att rita något nytt till bloggklippdockan Annissa – som inte fått något nytt sedan i början av sommaren!
Så det blev den här sagoaktiga klänningen, där min avsikt var att inte bara återge den makalösa färgkombinationen utan också avbilda formen på de olika trädens blad i modellen, så jag hoppas alla kan se att det förekommer lönnlöv och pilblad i den nu. Och jag är nöjd med den, naturligtvis, men färgkombinationen blev inte riktigt så sprakande som den var i verkligheten, men det är väl nästan omöjligt att få till något sådant. Om halsbandet som hör till denna klänning ska jag även tillägga att det är inspirerat av mitt senaste halsbandsinköp som är snarlikt.
Jag har alltid tyckt om hösten, med dess klara luft och kravlöshet samt givetvis alla brinnande skogar. Och särskilt lönnar, som kan få hur fantastiska färger som helst – alltifrån solgult till vinrött! Silverpilar har jag dock inte sett byta färg på hösten, men att ett träds löv kan se ut som silver är fantastiskt vackert! Och inte behöver man gå ut särskilt långt i naturen för att se vackra saker så här års, det räcker med en stadspromenad och en iakttagande blick…
Grevinnan de Restaud’s (ödesdigra) guldlamébalklänning (från Balzac’s Pappa Goriot)
Klicka här för dockan.
Många uppgifter och göromål har fått mig att avstå från att rita nya kläder till min bloggklippdocka Annissa denna månad, men så här i månadsslutet fick jag en idé som jag inte kunde vänta med att verkställa.
Jag ska passa på att berätta för er att Annissa också har en funktion som “skådespelerska” för mina klädidéer när så behövs. Hon kan enkelt ikläda sig olika romangestalters (eller andra gestalters) identiteter när jag inte har orken eller lusten att rita ett helt sett av en karaktär från en roman. Denna kreation har en sådan funktion.
Jag har nyligen läst Honoré de Balzacs klassikerroman Pappa Goriot (recension här). Och eftersom jag har skrivit en recension på den kan ni läsa om bokens handling där, så behöver jag inte återberätta den i detta inlägg. Därför kan jag istället förklara hur denna klänning hänger ihop med romanen Pappa Goriot.
Jo, det är så att i en episod i slutet av romanen beställer den ena av pappa Goriots döttrar, vid namn Anastasie de Restaud, en guldlaméklänning inför en stor bal i Paris socitet. Det visar sig att den klänningen blir så dyr att den verkar ruinera grevinnan Anastasie, och hennes far får slag över det faktumet och han återhämtar sig aldrig. Det kan man kalla en ödesdiger klänning, men den beskrivs som mycket vacker, ironiskt nog!
När jag läste den episoden kände jag mig extremt sugen på att rita den klänningen, och även om Goriots båda döttrar skulle göra sig bra som klippdockor (de är båda vackra och har många vackra klänningar) har jag andra projekt att prioritera, så det fick bli Annissa som fick ikläda sig grevinnan de Restaud’s indentitet och bära hennes guldlaméklänning. Till på köpet utspelar sig romanen Pappa Goriot åren 1819 och 1820, så därför fick jag tillfälle att rita något i en historisk stil som jag gillar (det har jag berättat förut). Jag tror det kan passa att kalla den “senempire”. Av den anledningen har jag ritat denna guldklänning i tidig 1820-talsstil, och som det brukar vara, så är även denna modell en egen design med tidstypiska detaljer.
När det gäller andra romaner som utspelar sig på 1820-talet (och som kan passa att rita karaktärsklippdockor ur) kommer jag inom några veckor att läsa Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf, som verkar vara en av Sveriges största klassikerromaner, eftersom även den ingår i litteraturvetenskapskursen. Ända sedan jag såg SVT:s juldrama om Selma Lagerlöf har jag varit sugen på att läsa något av henne, så detta var en lyckträff. Gösta Berlings saga verkar vara en roman i herrgårdsmiljö med sagoinslag, av vad jag har läst om den, så jag hoppas att den kan passa för mina klippdockavsikter.
Annissas vinröda “hjärter dam”- balklänning i empirestil
Klicka här för dockan.
Så fick jag tillbaka inspirationen till nya kreationer för Annissa, min bloggklippdocka, som var borta i en dryg veckas tid. Jag har dock inte gått runt och inte gjort något kreativt under den här tiden (då jag fortsatt skriva på min bok), bara lite andra saker än att ägna mig åt min blogg.
Jag funderade i ett par dagar vad jag skulle rita till Annissa härnäst; en modern byxdress eller en lite fantasyinspirerad kreation. Som ni ser valde jag det senare (men byxdressen kommer nog inom några dagar).
Ibland får jag problem med frustration orsakad av att jag får fler idéer i huvudet än vad jag kan göra av med på kort tid (och därmed kan jag känna att tiden inte räcker till). Viktigt för mig är också att inte syssla med för många klippdocksset och andra projekt samtidigt, för då riskerar de att aldrig bli klara. Ett i taget är det allra bästa vid sidan av det stora (hemliga) bokprojektet som ständigt fortskrider.
Anledningen till att jag skriver ovannämnda ord är att jag tror jag har kommit på ett nytt sett för mitt fantasygalleri, nämligen ett med fyra dockor baserade på de fyra damerna i kortleken; Hjärter, Ruter, Spader och Klöver dam (med varsin, av mig, påhittad personlighet) med lite olika klänningar i olika passande stilar. Och den här vinröda empireskurna balklänningen är en av de egendesignade klänningar som ska tillhöra det setet; och ni kan nog alla gissa att klänningen är en av Hjärter dams (jag ritade den till Annissa just för att lindra min idéiver).
Vi spelar inte alls kort i min familj och bekantskapskrets, men jag gjorde det ibland när jag var barn (det blev monotont med Finns i sjön i längden). Jag hade en underlig förkärlek till de fyra damerna, och kunde pyssla med kortlekar bara för att få se hur damerna såg ut. Ibland blev jag ruskigt besviken, andra gånger positivt överraskad. Jag såg personligheter i damerna (men tycker ibland det är underligt att de inte har någon nederdel istället för den där spegelvända överdelen). Dessutom var jag ibland lite rädd för knektarna (jag skämtar INTE).
Jag såg Hjärter dam som en godhjärtad och vänlig drottning (inte som den där maktgalna i Alice i Underlandet), Ruter dam som en klyftig en, Spader dam som högmodigt förnäm och Klöver dam som falsk och manupulativ (naturligtvis visste jag inte vad det ordet betydde då).
Jag ska också berätta att Northanger Abbey-projektet har tagit en liten paus (jag blev av med den rätta känslan), men ingen brådska med det. För övrigt skulle det ha passat att posta den här empireklänningen som en “Alla hjärtans dag”-klänning i lördags, men jag väljer att låta den vara en “Hjärter dam-klänning” istället, då jag är motståndare till konceptet Alla hjärtans dag. (Ska jag vara helt ärlig ser jag det som ett komersiellt jippo som (förhoppningsvis omedvetet) gör narr av alla ensamma och olyckliga, men det är inte det min blogg handlar om).
Jag har också bestämt att jag ska posta bokrecensioner och berätta mer om vilka böcker jag läser, så det kommer nog att framöver bli en klippdocks - och bokblogg! Jag kommer att posta den första recensionen inom ett par dagar, och jag har redan skapat en egen kategori för dem.
Balklänningssettet är färdigt och publicerat
Klicka på bilden för att komma till klippdoksettets webbsida.
Äntligen, äntligen, äntligen har jag mitt balklänningsprojekt avklarat och utlagt på min webb!
Jag är extremt nöjd med alla de tjugo balklänningsmodellerna, men vissa mer än andra. För det blir ju alltid så att jag får speciella favoriter i varje nytt klippdocksset jag gör. Några av mina favoriter i detta sett är den röda och vita klänningen här och den gyllengula och den mörkblå här. Den isblå med svarta detaljer här är också en av de mest lyckande modellerna, enligt mitt eget tycke.
Jag har idag även lyckats slutföra min examinationsuppgift för högskolan, så det är till dubbel glädje. Den blev färdig så pass tidigt på eftermiddagen denna dag att jag fick resten av dagen helt fri, så därmed passade jag på att rita “balklänningsdockornas” kavaljerer, så som jag bestämt mig för. Jag slutförde de sista fyra av de tjugo klänningarna igår, söndag.
Kavaljererna är redan påklädda klippdockor (de är klädda i frack, naturligtvis). Den ena döpte jag till Michel och den andra till Glenn. Jag brukar inte ge mina klippdockor nationaliteter om det inte är nödvändigt, men jag fick starka aningar om att Michel är fransos och Glenn amerikan (jag tyckte de såg ut att kunna vara det). Det är dock inget jag bestämt, så ni får tolka deras karaktärer precis som ni vill. Jag ska också tillägga att balklänningsdockorna fick namnen Vanessa och Nathalie. Jag ger alltid mina dockor namn, även om de annars saknar karaktär. De blir mer personliga då, och därmed för min egen del så mycket lättare att arbeta med (det är ett faktum jag inte kan förklara).
Till de här klänningarna har jag lagt till en beskrivande text, något ni kanske redan har lagt märke till. Jag har slitit ganska hårt med bildtexterna, men det var det värt för det lyfte hela setet markant. Kan jag, och tycker att det är passande, försöker jag att lägga till text till mina klippdockor och deras kläder, men det är långt ifrån varje gång. Förutom bildtexternas rent beskrivande funktion så (det nämnde jag) har de en oerhörd förmåga att lyfta layouten något otroligt. Det är också en sak jag inte kan förklara.
I eftermiddag komponerade jag även ihop beskrivningen till setet som finns på dess webbsida i kanten (som alltid). Jag skriver alltid ett utkast till dessa beskrivande texter för hand i en speciell skrivbok. Dessutom lade jag sista handen vid settets “presentationsbild”, som ni ser ovan. Den är dubbelt så stor här, som på webben. De här bilderna tycker jag är viktiga, för de hintar om vad setet innehåller, även om det syns väldigt lite, och så är de snedvridna “pappersarken” ett tema i min webbplats´hela layout.
Något annat jag tycker är mycket roligt är att skapa bilder där jag klätt på och ställt upp klippdockorna, och här nedan bjuder jag på ett sådant exempel ur detta sett:
Jag är så glad att jag är färdig med det här settet, för jag har blivit lite halvt småtrött på att rikta in mig endast på balklänningar. Sedan har jag andra klippdocksprojekt att arbeta med, och det är något jag återkommer till.
En andra “chokladklänning” till Annissa (denna gång inspirerad av min favorit, apelsinchoklad
Klicka här för dockan
Annissa har redan fått en balklänning med inspiration av mitt chokladbegär, men jag kunde inte låta bli att rita en till. Till den här modellen har jag tagit inspiration från kombinationen apelsiner och choklad, och apelsinchoklad är en av mina absoluta favoriter på chokladfronten.
För variationens skull valde jag att ge den här modellen en annan silhuett än den första “chokladklänningen” med den vida kjolen. Jag brukar rätt sällan göra vida kjolar på mina modeller, eftersom jag inte brukar tycka så mycket om det, men ibland gör jag undantag, som här. Och när jag skissade på den här balklänningen kände jag att mycket av karaktären satt i den vida kjolen, och jag tror ni förstår varför…
Om ni tittar riktigt noga kan ni se att jag prytt klänningen med små apelsinkyftor på lite olika ställen, och det är en detalj jag blev mycket nöjd med. Dessutom ger det klänningen hela dess originella karaktär. Även smyckena som tillhör kreationer består av apelsinklyftor. Det ljusorangea bandet som pryder klänningens kanter symboliserar inte något speciellt, det är där enbart som dekoration.
Annars jobbar jag på med min viktiga examinationsuppgift som ska vara färdig på tisdag, men jag tog en paus och postade den här kostymen till Annissa. Och eftersom det idag är fredag, och fredagar är mina chokladdagar, kommer jag med största säkerhet att köpa något sådant idag, och jag vet inte, jag kanske köper just apelsinchoklad…
En gammalrosa aftonklänning med guldband och rödgula rosor, från 1820-talet till Annissa
Klicka här för dockan.
Jag hade inte tänkt rita, och posta, den här klippdockskostymen ikväll, men jag blev så inspirerad att jag inte skulle ha blivit helt nöjd med dagen om jag låtit bli (så är det för mig ibland).
Den tredje i raden av Annissas munderingar är en afton/balklänning från 1820-talets första hälft (jag tänker inte gå in så mycket på att beskiva modet vid denna tid då det skulle ta upp alldeles för mycket plats och tålamod, men ni kan läsa mer om det här).
Jag brukar rita av, eller “reproducera” kostymer från olika bildkällor när jag ritar historiska kläder till mina klippdockor, till exempel mitt sett med kläder från Empiretiden. När jag ritar karaktärer ur klassiska böcker, till exempel den här klippdockan, har jag dock för vana att hitta på egna modeller, men givetvis i den aktuella historiska stilen (de har inte blivit så många ännu). Det senare nämnda gäller också denna klänning, men jag har hämtat inspiration från denna (från den här webbsidan), och denna bildkälla.
Jag ville ta ett tillfälle i akt att träna upp min förmåga att rita egna modeller från olika tidsepoker, då jag har som mål att bli kostymdesigner (vilket jag skrev i föregående inlägg, liksom att det gärna blir klänningar från 1800-talet). Men givetvis också för att jag tycker det är urkul och jag har en förkärlek för modet under det tidiga 1800-talet (främst tiden 1800 till 1825).
Det som drev mig till att rita denna kostym ikväll var en kladd på pappret under dagens föreläsning på högskolan, vilket faktiskt utvecklades till en skiss till dekoren på kjolkanten, som ni kan se här (jodå, jag hängde med på föreläsningen ändå 
). Jag scannade skissen när jag kom hem, och skrev ut den i sex exemplar för att testa olika färgsättningar, då jag inte var stensäker på en gång hur klänningens nyanser skulle vara (det är en ny metod jag precis börjat använda i mitt klippdockstecknande) även om jag hade starka aningar. Jag visar färgtesterna här, bara för kul, och så ni kan se mina tankegångar (pilen visar vilken variant jag slutligen valde).
Sedan är det också på det viset att jag planerar att påbörja ett klippdocksset för mitt historiska galleri med just klänningar från 1820-talet, så denna klänning till Annissa kan ses som en liten bonuskostym (om ni vill det) och ett påbud (eller vad jag nu ska kalla det) för mitt kommande sett, vid sidan om mitt topphemliga (för bloggen) bok – och klippdocksprojekt.
Jag planerar då att “reproducera” bland annat denna, denna och dessa klänningar (från denna webbsida), samt även den här klänningen, bland många andra. Först ska jag dock slutföra balklänningsettet och ta itu med en examinationsuppgift de följande dagarna (MYCKET VIKTIGT), samt även återvända till mitt bokprojekt, så det dröjer nog ett litet tag till ni får se klänningar från 1820-talet på min webb.
Ett litet smakprov från mitt nya klippdocksset
Jag har tillfälligt åsidosatt mitt stora kombinerade bok – och klippdocksprojekt (som är topphemligt här på bloggen än så länge) för ett nytt, lite mindre, klippdocksset som ska innehålla 2 dockor och 20 kostymer.
Detta sett innehåller balklänningar, ritade efter mitt eget huvud, och eftersom jag nu kommit halvvägs ger jag er ett litet, litet smakprov på vad ni kan vänta er att finna på min klippdockswebb ganska snart.
Jag ritar det här setet för den skickliga sömmerska som sydde min studentbalklänning, om jag ska vara ärlig (och hon ska få ett utskrivet ex ihopsatt i ett häfte, då jag ALDRIG kommer at ge bort mina original). Jag började med setet lite smått i december, men då var det mycket trevande, men nu har jag hittat mycket inspiration till nya balklänningsmodeller: tio ritade, tio kvar att rita!
Här försöker jag att variera både färger och stilar, och jag har upptäckt hur mycket roligare det är att ha två klippdockor istället för en i de här typen av set. Jag vet inte riktigt vad det beror på, det är någon slags känsla (min gissning är dock att jag tävlar med mig själv att göra lika fina, men ändå olika sorters, modeller till de båda klippdockorna). Förutom 20 olika klänningar kom jag i veckan även på idén att rita två kavaljerer till mina båda damer att sätta längst bak i setet.
Men nu får ni varken se eller veta mer om mitt klippdocksset med titeln Makalösa balklänningar , ni får vänta tills det är klart och upplagt på min webb…
Bloggklippdockan Annissa med en chokladfärgad balklänning (inspirerad av mitt godissug)
Det här är Annissa, min “bloggklippdocka”, namngiven efter mitt användarnamn. Jag har ritat henne speciellt för bloggen, och hon kommer inte att ingå i något av mina klippdocksset, för hon ska höra hemma på min blogg.Hennes funktion är att bära upp kostymer som på olika sätt är “fristående”, dvs som inte hör till något set. Det är nämligen så att jag ibland får idéer och uppslag samt inspiration till klippdockskostymer som inte går att få in i en helt sett, och det är därför jag har min “bloggklippdocka” så att jag har någon att rita de här ensamma kostymerna åt. Idén till min bloggklippdocka har jag fått från Lianas paperdoll blog (som är helt fantastisk). Jag hade en liknande klippdocka för bloggen jag gav upp, men eftersom jag ville starta upp allt på nytt valde jag att rita en ny bloggklippdocka (och det gjorde jag idag och blev mycket nöjd). Den gamla hette också Annissa, men skillnaden är att denna upplaga av henne blev mycket vackrare.
Hade jag inte fått inspiration till Annissas första kostym hade jag postat detta inlägg senare, men nu gjorde jag (lyckligtvis) det! Och jag hade inte några planer på att rita något mediokert till henne bara för att hon skulle ha något (det kommer jag nog inte att göra till henne). Därmed fick hon denna pralin till balklänning.
Och pralin är ett mycket beskrivande ord för denna kreation (helt efter eget huvud) eftersom den är ett uttryck för min största last; nämligen den att jag är galen i choklad! Speciellt de finare sorterna som lyxiga praliner och mörk choklad, något jag försökt efterskapa i denna kreation. För de fina chokladpralinerna ser egentligen ut som små konstverk, i alla fall enligt min mening.
Här har jag tänkt i fyra olika chokladsorter med varierande cacaohalt när jag valde färger; mörk choklad, mellanmörk choklad, mjölkchoklad och vit choklad och ni kan säkerligen gissa vilken som är vilken. De små röda pärlorna i klänningen ska härleda till körsbär (som ofta ingår i chokladpraliner, även om de inte är min favoritsort) och designen på de gulvita banden är inspirerade av de tunna garneringssträngarna (eller vad det nu heter) som man brukar finna på praliner i antigen mörkare eller ljusare nyans än bottnen. Även riktningen på draperingarna härleder från mönster som förekommer på praliner. Och slutligen valde jag en stilren modell bara för att visa att lagom är bäst (men svårt att nöja sig med när det gäller godis och man är oerhört sugen).
Och eftersom det är fredag, och fredagar är mina godisdagar i veckan (minst) behöver ni inte alls oroa er för att jag sitter här framför datorn och förgås av chokladsug!
Nejdå, jag har en skål med lyxchoklad och en kopp svart kaffe alldeles intill mig just i detta nu.
Det finns nämligen numera ett lyxgodis på lösvikt i utvalda mataffärer, som jag verkligen fastnat för (men det är dyrt, så det blir inte så mycket varje gång och jag kommer nog inte att ha råd med det när jag flyttar hemmifrån med min krassa studentekonomi)!
